AMES 1
NÄRINGSLIV Ewa Andersen är vd för Sparbankernas R
iksförbund. KRAFTIGA KOSTNADSÖKNINGAR HOS SMÅFÖRETAGEN LEDER TILL HÖJDA PRISER OCH SÄNKT LÖNSAMHET TEXT: ANNIKA WIHLBORG FOTO: PRESSBILD Kostnadsökningarna på bland annat drivmedel, material och energi får en stor inverkan på svenska småföretag under det kommande året, enligt en rapport från Företagarna, Sparbankernas Riksförbund och Swedbank. Tre av tio företag har redan eller kommer att fatta beslut om att skära i kostnaderna under det kommande året. Högre produktionskostnader är en ökande utmaning för svenska småföretag som ser pressad lönsamhet och höjda priser mot kunder som en effekt. Tre av tio företag har redan eller kommer att fatta beslut om att skära i kostnaderna de kommande tolv månaderna. Tydligast är det inom handel, transport samt hotell och restaurang, där fyra av tio företag uppger detta. Det här är också branscher som är särskilt utsatta eftersom de tidigare har drabbats hårt av pandemin. Samtidigt har en majoritet av småföretagen, sju av tio, inte planerat att minska kostnaderna. En förklaring kan vara att företagen redan har gjort kostnadsnedskärningar under pandemin och det kan därför vara svårt att skära ytterligare utan att det skulle påverka produktionen och omsättningen negativt. Minst benägna att minska i kostnaderna, tre av fyra, är företagen inom tjänstesektorn. Nästan åtta av tio företag uppger enligt rapporten att kostnadsökningarna har haft en negativ inverkan på verksamheten under det senaste året. Störst påverkan har drivmedelskostnader haft, vilket drygt vart tredje företag uppgav, följt av materialkostnader, kostnader för el samt för leveranser. Effekterna av kostnadsökningarna skiljer sig mellan branscher. Drivmedelskostnaderna har varit särskilt utmanande för transport- och byggföretagen där åtta av tio respektive sex av tio företag uppgav att det har haft en negativ påverkan. Materialkostnader kopplade till produktionen har haft störst inverkan i tillverkningsindustrin men även i byggföretagen, vilket sannolikt är en följd av stigande råvarupriser och en ökad brist på rå- och insatsvaror. Även elkostnader har haft en större negativ 52 påverkan i de tillverkande företagen, tre av tio företag, men även företag inom handeln, transport och restaurang är överpresenterade. Var femte företag upplever inte alls negativa effekter av kostnadsökningarna En effekt av det högre kostnadsläget är att företagarnas tidigare bedömningar om den egna lönsamheten inte har infriats. Det är framför allt inom bygg- och tillverkningsindustrin som lönsamheten har försämrats de senaste tolv månaderna medan tjänsteföretagen, som drabbats minst av stigande kostnader, är mer positiva. Även inför de kommande tolv månaderna är förväntningarna påtagligt lägre jämfört med i fjol. – Enligt våra beräkningar har exempelvis ett åkeri 56 procent högre drivmedelskostnad per månad nu än för ett år sedan. För ett bageri i elområde fyra är kostnaden hisnande 200 procent högre. De här pengarna behöver komma in på något sätt. En väg är att höja priserna, men var smärtgränsen går för företagets kunder måste också in i kalkylen, säger Jörgen Kennemar, senioranalytiker, Swedbank. – Detta är såklart mycket oroande, Sverige behöver välmående och växande företag som anställer och bidrar till att hålla hela landet levande. Det är dessutom oroliga tider och vi behöver långsiktiga politiska reformer för att skapa goda förutsättningar för svenskt näringsliv, säger Philip Thunborg, näringspolitisk expert på Företagarna. Närmare hälften av småföretagen, 46 procent, räknar med att i stor eller i mycket stor utsträckning höja priserna på grund av ökade kostnader. De är vanligast i tillverkningsindustrin och byggsektorn, vilka är branscher som påverkats stort av kostnadsökningarna. Tre av tio företag uppger samtidigt att de i liten utsträckning kommer kompensera kostnadsökningarna genom att höja priserna. – Även om många företag säkert skulle behöva höja priserna är det inte säkert att de kan det. Inte minst för att de sitter fast i långa avtal som begränsar den möjligheten. Då får man titta på andra vägar, till exempel att skära i kostnaderna. Den största posten är för de flesta löner till anställda och om uppsägningarna ökar kan det få långtgående konsekvenser för Sverige, säger Ewa Andersen, vd för Sparbankernas Riksförbund. ®