Nordens Tidning 1
Nordens Tidning Sida 2
Nordens Tidning Innehåll
Nordens Tidning Ledaren
Nordens Tidning Slesvig- ett gränsland i Norden
Nordens Tidning Arktis - hur viktig är isen
Nordens Tidning Sida 7
Nordens Tidning Sida 8
Nordens Tidning Sida 9
Nordens Tidning Gamla pergament orsakar eldfängda
konflikter
Nordens Tidning Sida 11
Nordens Tidning Sida 12
Nordens Tidning Sida 13
Nordens Tidning Sida 14 Karl X Gustavs gemål Hedvi
g Eleonora drog efter makens seger över Danmark 1658 fram över Danmark och tog med sig det mesta av värde. tid låg i ständig konflikt med Danmark. Om det spelade någon roll för den unga drottningens plundringståg i det besegrade Danmark får stå osagt. I dag betraktas krigsbyten som brott mot krigets lagar. Förr var synen en annan. Det ansågs som legitimt att den segrande armén plundrade. Det var segrarens rätt. Först vid en fredskonferens i Haag 1907 förbjöds all plundring och konfiskering av kulturföremål, såväl av statlig som privat egendom. När det gällde de isländska fornnordiska handskrif- terna, fanns dessutom ett annat motiv. Sverige hade som nybliven europeisk stormakt ett behov av att kunna visa upp en ärofull forntid. Gamla isländska pergament stärkte självkänslan och i konkurrens med den danske kungen användes mer eller mindre suspekta metoder för att berika de svenska arkiven. Museer och arkiv världen runt är fyllda med föremål som egentligen tillhör andra nationer. Debatten om vad som ska återlämnas har också pågått i flera år. De flesta museimänniskor inser att det skulle bli kaos om man i större skala skulle återlämna böcker och andra föremål som plundrats, köpts, skänkts eller på annat sätt hamnat där de finns idag. Men det finns naturligtvis exempel på att återlämnande av skatterna kan fungera. Jyske Lov förvaras säkert lika tryggt i Danmark som Södermannalagen i Sverige. Ett annat bra exempel på lyckat återlämnande är de isländska handskrifterna. Förmodligen räddades de åt eftervärlden när Árni Magnússon förde dem till Köpenhamn. Det rådde svåra tider på Island när han samlade in pergamenten. Det hände till och med att man använde sidor från handskrifter till skor. Trots det stundom våldsamma motstånd som återläm- nandet väckte i Köpenhamn fullföljdes avtalet och under 25 år från 1971 överfördes ett mycket stort antal handskrifter till Reykjavik. De fanns länge förvarande oåtkomliga för allmänheten, men numera kan intresserade se flera av klenoderna utställda i Þjóðmenningarhúsið i Reykjavik. Men spridningen av handskrifterna är större än så. Många finns att beundra på Internet, t ex http://modsognir. bok.hi.is/saganet. Tanken svindlar lätt inför detta perspektiv: Skrivna i något avlägset isländskt kloster för flera hundra år sedan. Nu öppna för läsning var du än befinner dig i världen! n 14 nordens tidning nr 4 | 2011 Inga vapen, trots 22 juli Trots de tragiska händelserna i Norge den 22 juli 2011 med massmorden på Utöya och terrorbombningen i regeringskvarteren i Oslo vill 6 av 10 norska poliser att kåren också i fortsättningen skall vara obeväpnad. Det visar en undersökning som fackförbundet Politiets Fellesforbund (PF) presenterade under hösten. Frågan ställdes till 8000 medlemmar i PF och anses vara en unik undersökning i ett internationellt sammanhang. Frågan ställdes innan 22-julihändelserna, men har bearbetats först i början av hösten. Aftenposten konstaterar på ledarplats att det är glädjande att Politiets Fellesforbund fortsatt rekommenderar generellt sett obeväpnade polispatruller eftersom statistik och forskning visar att beväpning av polisen bidrar till att öka våldsnivån i samhället. Vill vi bevara det relativt fredliga samhälle vi har i Norge så måste vi begränsa antalet skjutvapen också hos polisen, menar Aftenposten. Tidningen kommenterar också de synpunkter som framkommit att om undersökningen gjorts efter den 22 juli så hade resultatet blivit ett annat. Generell polisbeväpning hade inte förhindrat tragiken den ödesdigra fredagen, enligt tidningen. Politiets Fellesforbund menar att trots att många tror motsatsen så är skjutvapen bland kriminella inte så vanliga, men det skulle snabbt förändras om polisen alltid bar skjutvapen. Norsk polis har idag tillgång till vapen i po- lisbilarna, men inte som en del av uniformen när man tjänstgör utomhus. I de flesta polisdistrikt är det polismästaren som beordrar när vapen skall ingå i den generella utrustningen. Detta vill dock Fellesforundet ändra på så att order om beväpning kan ges av tjänstemän på en lägre nivå. Vidare vill fackförbundet införa alternativ till skjutvapen som till exempel vapen som ger elchocker eller tårgas och annan utrustning som tillfälligt slår ut en brottsling. Rapporten konstaterar också att fyra av 10 poliser vid Norges största polisstation i stadsdelen Grönland i Oslo går in för generell beväpning med skjutvapen. Vid den stationen måste polismästaren beordra beväpning i genomsnitt två gånger per dag. laRS KIllaNDER
Nordens Tidning Ur spindelväven
Nordens Tidning Ny generalsekreterare
Nordens Tidning Sida 17
Nordens Tidning Nordtiser
Nordens Tidning Rivet i arkivet!
Nordens Tidning Hur ÄK Nord föddes
Nordens Tidning Sida 21
Nordens Tidning På exotisk mark
Nordens Tidning Mötet
Nordens Tidning Eftertankar
Nordens Tidning Sida 25
Nordens Tidning Tipset/Röster i Norden
Nordens Tidning Folkhögskola är dock den enda vish
etsskola som finns
Nordens Tidning Från svindlande doktor till intern
ationell succéförfattare
Nordens Tidning Sida 29
Nordens Tidning Sida 30
Nordens Tidning Sida 31
Nordens Tidning Sida 32
Nordens Tidning Sida 33
Nordens Tidning Porträttet
Nordens Tidning Böcker
Nordens Tidning Film
Nordens Tidning Musik
Nordens Tidning För 100 år sedan
Nordens Tidning Det nordiska samarbetet
Nordens Tidning Sida 40
Nordens Tidning Så in i norden
Nordens Tidning Så in i norden
Nordens Tidning Vänortsmöte i Sala
Nordens Tidning Nordenvänner på resa
Nordens Tidning Sida 45
Nordens Tidning På gång i Norden
Nordens Tidning Kors & Tvärs
Nordens Tidning Medlemskapet
Nordens Tidning Sida 49
Nordens Tidning Sida 50
Nordens Tidning Sida 51
Nordens Tidning Sida 52