Nordens Tidning 1
Nordens Tidning Sida 2
Nordens Tidning Innehåll
Nordens Tidning Ledaren
Nordens Tidning Slesvig- ett gränsland i Norden
Nordens Tidning Arktis - hur viktig är isen
Nordens Tidning Sida 7
Nordens Tidning Sida 8
Nordens Tidning Sida 9
Nordens Tidning Gamla pergament orsakar eldfängda
konflikter
Nordens Tidning Sida 11
Nordens Tidning Sida 12
Nordens Tidning Sida 13
Nordens Tidning Sida 14
Nordens Tidning Ur spindelväven
Nordens Tidning Ny generalsekreterare
Nordens Tidning Sida 17
Nordens Tidning Nordtiser
Nordens Tidning Rivet i arkivet!
Nordens Tidning Hur ÄK Nord föddes
Nordens Tidning Sida 21
Nordens Tidning På exotisk mark
Nordens Tidning Mötet
Nordens Tidning Eftertankar Eftertankar Är det någ
on fördel med att ha haft ett nordiskt jobb? Har man någon nytta av det i sin fortsatta karriär när man återvänder hem eller är det snarast en belastning? Vad har tiden som nordisk tjänsteman betytt för dig personligen? Nordens tidning ställde frågorna till några av medlemmarna i ÄK Nord. Snjolaug hoppade av en lovande bana som jurist i Island för att följa med Haraldur som skulle få sin specialistutbildning som läkare i Sverige. Att hon blev utskottssekreterare i Nordiska rådets trafikutskott i Stockholm var en slump. Men hon är nöjd. -Det gjorde mitt liv rikare. Och efter den nordiska pe- rioden har jag hela tiden fortsatt med nordiska och delvis baltiska frågor, så man kan säga att det nordiska jobbet ändrade mitt liv. Jag hade blivit betydligt mera introvert som ”ren” jurist. Håkan har en helt annan uppfattning. Karriärmässigt var utdelningen noll: - ”Dina erfarenheter från Oslo är i alla fall inte negativa!” sa min chef när jag återvände. Men för mig personligen var tiden i ministerrådet kanske de viktigaste åren i mitt liv. Jag fick ett nätverk i hela Norden, jag vet vem jag ska snacka med i olika frågor. Men både i näringsliv och i statsförvaltning är okunskapen om de nordiska grannländerna monumental. Många tänker på EU och resten av världen och hoppar över Norden. Det uppfattas inte heller som viktigt. Barbro gillade att jobba i en annorlunda miljö och tyckte det var spännande att fundera på horisontella, tvärfackliga frågor: - Men det finns få spår av oss kvar i dag i Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn. Det handelspolitiska samarbetet lades ju ner när några nordiska länder blev EU-medlemmar. Och vi är väl de sista mohikanerna, som förstår varandras språk i Norden. Personligen har jag Varje bänk i kapellet hade den då över sjuttioåriga Ryynänen bilat för hand av enorma trädstammar. senare varit fokuserad på Östersjösamarbetet, och det har varit en fin breddning av det nordiska. Henrik: - Det är lätt att vara nordist men svårt att göra något med det. Mitt arbetsliv efter Oslo har alltid haft en nordisk profil. Men prioriteringen av de nordiska frågorna sjunker hela tiden. Jag försöker förgäves berätta om den nordiska potentialen. En nordisk konferens om havsfrågor vore naturlig, men det tycks vara svårt att få till det. Med Sverige har jag god kontakt i havsplaneringsfrågor, medan Norge kör sitt eget lopp. Och så är jag störd av att ministerrådets nya fina sekretariat inte har några mötesrum för nordiska möten av olika slag, det har blivit stängt och avvisande. Olle: - Oslojobbet kom som en gåva från himlen i en period när jag var trött på mitt jobb. Hade aldrig gjort något liknande, så det var svårt i början. Men jag kan säga att jag blev nordist på kuppen och har sedan dess alltid jobbat för det nordiska utan att det kanske alltid varit så synligt (utom kanske att jag var ordförande för Nordisk Byggdag i många år). Stig ansåg att den nordiska tjänstgöringsperioden (då fyra år) var alldeles för kort: - Det behövdes en tvåårig läroperiod att bli etablerad, inte minst på mitt område med många institutioner inom hälso-, sjuk och socialvården. Men det ledde till ett uppdrag som en av de få nordiska utbytestjänstemännen, inom integrationspolitiken i Finland. I dag ser jag ser dystert på det nordiska samarbetets framtid. Fokus riktas alltmer på EU och annat internationellt samarbete. n NT Presentation av ÄK Nords medlemmar Barbro Widing (FI), utrikeshandelsexpert, ständigt på resande fot, tjänstgjort i både Oslo och Köpenhamn. Bor i Helsingfors, särbo med Jörgen. Jörgen Ödemark (N), uppfinnare med tillverkning av fysikaliska behandlingsbänkar. Särbo med Barbro har bott i Drammen men nu i Sverige. 24 nordens tidning nr 4 | 2011 Haraldur Brim (IS), Islands statsepidemiolog, internationellt anlitad. Bor med Snjolaug i hus nära Laugardalur med vacker trädgård. Snjolaug Olafsdottir (IS), nordisk samordnare i Island, tidigare vid statsministerns kansli, nu vid utrikesdepartementet, förflutet i Nordisk Råd i Stockholm.
Nordens Tidning Sida 25
Nordens Tidning Tipset/Röster i Norden
Nordens Tidning Folkhögskola är dock den enda vish
etsskola som finns
Nordens Tidning Från svindlande doktor till intern
ationell succéförfattare
Nordens Tidning Sida 29
Nordens Tidning Sida 30
Nordens Tidning Sida 31
Nordens Tidning Sida 32
Nordens Tidning Sida 33
Nordens Tidning Porträttet
Nordens Tidning Böcker
Nordens Tidning Film
Nordens Tidning Musik
Nordens Tidning För 100 år sedan
Nordens Tidning Det nordiska samarbetet
Nordens Tidning Sida 40
Nordens Tidning Så in i norden
Nordens Tidning Så in i norden
Nordens Tidning Vänortsmöte i Sala
Nordens Tidning Nordenvänner på resa
Nordens Tidning Sida 45
Nordens Tidning På gång i Norden
Nordens Tidning Kors & Tvärs
Nordens Tidning Medlemskapet
Nordens Tidning Sida 49
Nordens Tidning Sida 50
Nordens Tidning Sida 51
Nordens Tidning Sida 52