Nordens Tidning 1
Nordens Tidning Sida 2
Nordens Tidning Innehåll
Nordens Tidning Ledaren
Nordens Tidning Slesvig- ett gränsland i Norden
Nordens Tidning Arktis - hur viktig är isen
Nordens Tidning Sida 7
Nordens Tidning Sida 8
Nordens Tidning Sida 9
Nordens Tidning Gamla pergament orsakar eldfängda
konflikter
Nordens Tidning Sida 11
Nordens Tidning Sida 12
Nordens Tidning Sida 13
Nordens Tidning Sida 14
Nordens Tidning Ur spindelväven
Nordens Tidning Ny generalsekreterare
Nordens Tidning Sida 17
Nordens Tidning Nordtiser
Nordens Tidning Rivet i arkivet!
Nordens Tidning Hur ÄK Nord föddes
Nordens Tidning Sida 21
Nordens Tidning På exotisk mark
Nordens Tidning Mötet Mötet Kvällen faller, ännu n
ordiskt ljus, och alla deltagare är rena och synnerligen välpiskade med sakkunnigt bundna björkkvastar. Den mörka nordkarelska rökbastun med sina sotiga väggar, och det friska doppet i sjön efteråt har gjort oss smått euforiska. Norrmän och danskar, svenskar, finländare och islänningar bänkar sig kring bordet. Årets möte äger rum i en samlingssal i Koli semesterby, med väggar av runda timmerstockar och ortens delikatesser på bordet. Medan vi avsmakar det rikliga utbudet får samtliga medlemmar som vanligt bidra till programmet. Agendan är fullmatad och följs denna kväll ganska samvetsgrant. Det blir stort och smått, privat och offentligt, allvar och skämt i sedvanlig halsbrytande blandning. Vi befinner oss i Karelen, Kalevalas urland. Olof och Lalla (FI) berättar. På 1800-talet fanns en social beställning på ett nationalepos. Elias Lönnrot, en fattigpojke som blev läkare (hans doktorsavhandling handlade om finnarnas magiska mediciner!) vandrade runt i trakten, samlade in texter, la till lite egna diktrader för att få allt att hänga ihop och gav ut Kalevalas första version 1835. Kalevalas ursprung går tillbaka till järnåldern och medeltiden, bitvis kanske ända till stenåldern. Texterna användes som besvärjelser och som underhållning. Den uppflammande nationalismen tog Kalevala till sitt hjärta. Sedan svingade sig mötet tillbaka till nutiden, med dess dagspolitik, kriser och samhällsförändringar. Rütger (S) beskrev hur Socialdemokraterna har förlorat sin långa hegemoni i Sverige och hur sverigedemokraterna nu tagit plats i riksdagen med en vågmästarroll som regeringen redan fått känna av. Henrik (DK) som under två månader hade seglat från Danmark i Valdemar Atterdags fotspår (1200-talet) till mötet i Finland, ansåg att den danska valrörelsen hade krävt halsbrytande manövrar (”så kallade reformer”) för att anpassa välfärdssektorn till den ekonomiska krisen. Det danska lantbruket är djupt skuldsatt, och om bönderna går i konkurs så går bankerna i konkurs. Han konstaterade bekymrat att elva procent av den danska befolkningen stöder ”en stark ledare” på demokratins bekostnad. I Finland, sa kvällens värd Barbro, blev de flesta chockade när 20 procent i årets riksdagsval röstade på Roten från en jättegran pryder altartavlan i ett kapell byggt av den egensinniga skulptrisen Eva Ryynänen i Paateri, Nordkarelen 2011. Sannfinländarna, som fick 39 (av 200) riksdagsmän. SF fann sina väljare i tre grupper, tidigare populistiska partiers anhängare, ungdomar (ofta tidigare medlemmar i en extrem högergrupp) samt socialt medvetna personer. Hennes prognos var att partiet kommer att spricka av interna motsättningar. Och Island – hur överlever man där, efter våldsamma bankkriser, avgångna ministrar, folkligt uppror och vulkanutbrott? Snjolaug (IS) rapporterade från stormens öga. Grundproblemet i bankkrisen är generellt, sa hon, nämligen att ett lands regering förlorar kontrollen över landets företag så snart de blir multinationella. Nu tittar vi alla på Terje. De tragiska händelserna i Norge den 22 juli är ännu alldeles färska. Han beskriver hur fint både politiker, polis och allmänhet har tacklat detta, hur ordet ”kärlek” aldrig har använts så mycket i norsk offentlig debatt. men ÄK nord vore sig inte likt om inte denna känslomässiga och allvarsamma stund i nästa ögonblick förbyttes i sin motsats. Stig (S) gör oss inte besvikna. Han drar fram en oroväckande tjock bunt papper med rubriken ”När Sverige bytte statsskick – futuralretrospektiv betraktelse”. I själva verket förflyttar han oss till år 2030, då han som nyvald förste president för republiken Sverige just har hållit sitt installationstal i riksdagshuset. På något förunderligt vis lyckas Stig även trycka in en uppvisning av sina obegripliga (konstgjorda) ormar, hitsläpade i en plastpåse. Ingen förstår vad dessa har med saken att göra, men vi applåderar hänfört. Kanske lika ovidkommande men fascinerande är Jör- gens (N) berättelse om sin resa till Mexiko, dit miljoner fjärilar flyger från Kanada, för att i grå jätteklungor hänga på träden vars ”milkwood” är giftig för alla andra insekter. Vi begrundar detta sällsamma fenomen. Och Terje slår huvudet på spiken: - Jag älskar det här sällskapets blandning av lätt galenskap kombinerad med djupt allvar. n nordens tidning nr 4 | 2011 23
Nordens Tidning Eftertankar
Nordens Tidning Sida 25
Nordens Tidning Tipset/Röster i Norden
Nordens Tidning Folkhögskola är dock den enda vish
etsskola som finns
Nordens Tidning Från svindlande doktor till intern
ationell succéförfattare
Nordens Tidning Sida 29
Nordens Tidning Sida 30
Nordens Tidning Sida 31
Nordens Tidning Sida 32
Nordens Tidning Sida 33
Nordens Tidning Porträttet
Nordens Tidning Böcker
Nordens Tidning Film
Nordens Tidning Musik
Nordens Tidning För 100 år sedan
Nordens Tidning Det nordiska samarbetet
Nordens Tidning Sida 40
Nordens Tidning Så in i norden
Nordens Tidning Så in i norden
Nordens Tidning Vänortsmöte i Sala
Nordens Tidning Nordenvänner på resa
Nordens Tidning Sida 45
Nordens Tidning På gång i Norden
Nordens Tidning Kors & Tvärs
Nordens Tidning Medlemskapet
Nordens Tidning Sida 49
Nordens Tidning Sida 50
Nordens Tidning Sida 51
Nordens Tidning Sida 52