Nordisk Sport & Fritidsmiljö 1
P ARK & UTEMILJÖ möss. Vissa fladdermusarter skyr
ljuset nattetid och vågar sig inte ur sina hålrum i träden för att jaga insekter om trädet är belyst. Fladdermusens bon syns som små hål i trädet, som en ekolog med tränat öga enkelt kan upptäcka. Alla fladdermusarter är fridlysta i Sverige och skyddas av lagen. I Artskyddsförordningens fjärde paragraf står att det är förbjudet att avsiktligt störa fridlysta djur, särskilt under parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttperioder. Att belysa fladdermössens bon och hindra dem från att leva naturligt är att störa djuren. Även andra djurarter omfattas av skyddet och dessa anges i Artskyddsförordningens bilaga ett. Nattaktiva djur som insekter, fladdermöss, fåglar, fiskar, sköldpaddor och groddjur påverkas mest av artificiell belysning. Det är alltså fler djur än fladdermöss som påverkas av belysning. Ljus längs åstränder i staden gör att uttern inte vågar sig upp i strandkanten och vid belysning av vattendrag kan fiskarnas lek kan störas. Insekter dras till ljuset där de cirklar runt tills de blir utmattade eller uppätna. Ekosystemet är beroende av att insekter pollinerar växter och mer än hälften av världens alla insekter är nattaktiva. Fåglar som navigerar efter månljus och stjärnor störs av ljusföroreningar från städer, så kallad himlaglim. Vid belysning Flyttfåglar som navigerar efter månljus och stjärnor störs av stadens ljusföroreningar. Belysta träd är vackra året runt men vintertid är ljuset mindre störande för djuren som lever i våra parker. Fundera på en säsongsbetonad belysning, där ljuset släcks under de månader som är känsliga för djurens fortplantning. av träd underifrån fungerar inte småfåglarnas naturliga kamouflage och de blir lättare byten för rovfåglar. Samspelet mellan artificiell belysning och det vilda djurlivet i våra städer är en fråga som väcker större intresse nu än för bara några år sedan. Ska vi ljussätta våra parker eller lämna dem mörka? Det finns lösningar för ljussättning av parkområden som tar hänsyn både människor och djur. Förutsättningen är att ljusdesignern söker kunskap om djurlivet på platsen och samarbetar med olika experter. Människor behöver ljusa stråk för att tryggt promenera mellan olika målpunkter i staden och fladdermössen behöver mörka korridorer för att söka föda. Det bästa är att göra ett belysningsprogram för staden, där hänsyn tas till allas behov av ljus och mörker. I ett helhetsperspektiv blir det tydligt vilka platser som kan belysas och vilka som ska lämnas mörka. Med en samlad bild får ljusdesignern sedan formge en vacker och trygg miljö, där olika intressen balanseras mot varandra. Hur ska man då gå till väga om man vill ljussätta en park i staden och ta hänsyn till både djur och människor? Här följer några frågeställningar och goda råd: • Börja med att lyfta blicken och se platsen i sitt sammanhang. Hur rör sig människor i området runt parken? Vilka anslutnings-vägar är betydelsefulla? Hur är de belysta? Upplev parken både dagtid och kvällstid och studera hur den används. Hur ser ljus- och mörkerstråk ut i staden? Finns trygga ljusa vägar för människor? Finns mörka korridorer genom staden som fristäder för djurlivet? • Kontakta lokalpolisen och hör vad de har för information om brott och trygghet i området. ➛ NORDISK SPORT & FRITIDSMILJÖ 2 2022 27