Nordisk Sport & Fritidsmiljö 1
FORSKNING DENNA AR TIKEL PUBLICERA S I S AMARBETE
MED WWW .IDRO TT SFORSKNING.SE AKTUELL OCH ANV ÄNDB AR KUNSKAP OM IDRO TT , HÄL S A OCH TRÄNING OM TALANGUTVECKLING Talang definieras som en potential för framgång inom ett specifikt område (13). Talang är inget man har eller inte har utan en potential som måste utvecklas över tid, genom lärande och utveckling och genom långsiktigt, målinriktat och hårt arbete. Att förfina talang från potential till stora prestationer är sällan en enkel och linjär process från början till slut. Det finns ofta en rad utmaningar på vägen, som höga förväntningar och prestationspress, stressiga prestationsmoment, eller motgångar som förluster, nederlag, skador eller sjukdomsperioder. Därför är det kanske ingen överraskning att forskning har visat att elitutövare är mer benägna att få psykiska problem än andra (14). Ett intressant fynd är att vissa studier också har funnit att pre-professionella/juniorer har en ännu högre hälsorisk än proffs/seniorer (15). Ett annat intressant forskningsfynd visar att de som har sport eller konst som hobby upplever att deltagande i dessa aktiviteter främjar hälsa och livskvalitet, medan det med unga elitsatsande och professionella idrottare är tvärtom (16). Så när aktiviteten övergår från att vara rolig och självvald fritidsaktivitet till att bli på blodigt allvar så vänder hälsoeffekten från positiv till negativ. ➛ märksam på utövare i motgångar, skador och sjukdomar, de är extra utsatta (13). Istället för mer prestations- och motivationspress behöver utövare hjälp att sätta gränser för när “nog är nog” och när det bästa valet är återhämtning snarare än ett ytterligare träningspass. Konsekvenserna kan bli stora om vi inte tar detta på allvar. Tyvärr är det idrottarna själva som står för mycket av pressen och många av dem vill ha det på detta sätt, både inom idrotten och inom scenkonsten. Det är en paradox, idrottare förväntar sig och kräver något som ökar kostnaden för att vara ung elitidrottare. De har, precis som många av tränarna och ledarna, socialiserats in i och normaliserat en krävande prestationskultur. Därför är detta ofta kulturellt betingade utmaningar, där alla fångas i samma nät. Att förändra kulturer är inte en lätt uppgift, eftersom de ofta representerar socialiserade och införstådda normer, värderingar och praktiker (12). De måste förändras inifrån, och att skapa ett ökat medvetande om situationen och problemen är det första steget i den processen. Lyckligtvis visar forskning att tränare och lärare i miljöer där talangutveckling sker kan göra mycket för att befrämja välbefinnande och motivation, samt minska risken för försämrad psykisk hälsa. De har viktiga nycklar, om de är villiga att använda dem. Coacher måste komma ihåg att de är människor de arbetar med, inte maskiner. Lärande är inget som kan tvingas eller hotas, utövarnas autonomi och självbestämmande är viktigt för att optimera sitt eget lärande och utveckling. Dessutom måste lärare och tränare tänka bredare än bara träning, teknik och prestation, och ta in hela utövarens situation. En coach bör förutom att vara idrottsmässigt kunnig även ha pedagogisk och psykologisk kompetens. Men det här är inte nödvändigtvis kompetenser som kommer som en del av att själv vara en god utövare inom idrotten. Lärare Referenser 1. Carless, D., & Douglas, K. (2013). Living, resisting, and playing the part of athlete: Narrative tensions in elite sport. Psychology of sport and exercise, 14(5), 701-708. 2. Kerr, G., & Stirling, A. (2017). Issues of maltreatment in high performance athlete development: Mental toughness as a threat to athlete welfare. In Routledge handbook of talent identification and development in sport (pp. 409-420). Routledge. 3. Mahoney, J. W., Gucciardi, D. F., Ntoumanis, N., & Mallet, C. J. (2014). Mental toughness in sport: Motivational antecedents and associations with performance and psychological health. Journal of Sport and Exercise Psychology, 36(3), 281-292 4. Haraldsen, H. M., Abrahamsen, F. E., Solstad, B. E., & Halvari, H. (2021). Narrative Tensions in Strained Junior Elite Performers’ Experiences of Becoming Elite Performers. Frontiers in Psychology, 12, 1767. 5. Haraldsen, H. M., Ivarsson, A., Solstad, B. E., Abrahamsen, F. E., & Halvari, H. (2021). Composites of perfectionism and inauthenticity in relation to controlled motivation, performance anxiety and exhaustion among elite junior performers. European journal of sport science, 21(3), 428-438. 6. Soligard, T., Schwellnus, M., Alonso, J. M., Bahr, R., Clarsen, B., Dijkstra, H. P., … & Engebretsen, L. (2016). How much is too much?(Part 1) International Olympic Committee consensus statement on load in sport and risk of injury. British journal of sports medicine, 50(17), 1030-1041; Winsley, R., & Matos, N. (2011). Overtraining and elite young athletes. The elite young athlete, 56, 97-105. 7. Rice, S. M., Purcell, R., De Silva, S., Mawren, D., McGorry, P. D., & Parker, A. G. (2016). The mental health of elite athletes: a narrative systematic review. Sports medicine, 46(9), 1333-1353; MacIntyre, T. E., Jones, M., Brewer, B. W., Van Raalte, J., O’Shea, D., & McCarthy, P. J. (2017). Mental health challenges in elite sport: Balancing risk with reward. Frontiers in Psychology, 8, 1892. 8. Wylleman, P., & Rosier, N. (2016). Holistic perspective on the development of elite athletes. In Sport and exercise psychology research (pp. 269-288). Academic Press. 9. Haraldsen, H. M. (2019). Thriving, striving, or just surviving?: A study of motivational processes among elite junior performers from sports and performing arts. 10. Neff, K. D. (2011). Self‐compassion, self‐esteem, and well‐being. Social and personality psychology compass, 5(1), 1-12. 11. Kellmann, M. (2010). Preventing overtraining in athletes in high‐intensity sports and stress/recovery monitoring. Scandinavian journal of medicine & science in sports, 20, 95-102. 12. Haraldsen, H. M., Dwarika M. S., & Jonsson, E. T (2021). Resilience and Ethics in Dance Education- a Systematic Scoping Review. Oslo National Academy of the Arts. Research Report. 13. Subotnik, R. F., Olszewski-Kubilius, P., & Worrell, F. C. (2011). Rethinking giftedness and gifted education: A proposed direction forward based on psychological science. Psychological science in the public interest, 12(1), 3-54. 14. Arias, G. L. (2019). In the Wings: Actors & Mental Health A Critical Review of the Literature; Kegelaers, J., Schuijer, M., & Oudejans, R. R. (2020). Resilience and mental health issues in classical musicians: a preliminary study. Psychology of Music, 0305735620927789; van Winden, D., Van Rijn, R. M., Savelsbergh, G. J. P., Oudejans, R. R. D., & Stubbe, J. H. (2020). Characteristics and extent of mental health issues in contemporary dance students. Medical problems of performing artists, 35(3), 121-129. 15. Kegelaers, J., Schuijer, M., & Oudejans, R. R. (2020). Resilience and mental health issues in classical musicians: a preliminary study. Psychology of Music. 16. Bonde, L. O., Juel, K., & Ekholm, O. (2018). Associations between music and health-related outcomes in adult non-musicians, amateur musicians and professional musicians —Results from a nationwide Danish study. Nordic Journal of Music Therapy, 27(4), 262-282 66 NORDISK SPORT & FRITIDSMILJÖ 2 2022 och utbildare måste därför uppdateras och ständigt läras ut forskningsbaserad kunskap. På så sätt kan vi kanske lyckas se talangutveckling som ett större livsprojekt där vi inte bara utvecklar utövare för en önskad karriär, utan också som människor för livet. u