Nöjesnytt Helsingborg 1
Samhälle FORMELLA KRAV PÅ JOURNALISTER SKULLE RÄD
DA DEMOKRATIN För att framgångsrikt konkurrera om läsare i dagens utbredda medieklimat, har många journalister lagt etiken åt sidan, vilket allt mer smutsar ner branschen. Att utfärda yrkeslegitimation bör därför tas upp som en möjlig del av lösningen på problemet. Text: Esmeralda Wedin Foto: Pressfoto Uppkomsten och utvecklingen av internet har bidragit till ett brett omskapande av den sociala ordningen i samhället på endast ett par decennier. Den gedigna utbredningen av digitalisering och medier vi både bidragit och tvingats anpassa oss till, är vi ännu inte färdigintegrerade. Journalistiken fungerar i symbios med de mänskliga värderingar som bygger upp ett samhälle, vilka förändras och förändrar kulturen de omges av. Att därför tro att de lagar och regler vi sedan länge levt efter är ett konstant välfungerande utgångsläge är befängt. Björn Häger definierar i sin bok Reporter att journalister enligt det klassiska idealet enbart har en lojalitet – och det är till sanningen. Den grundtanken är både viktigare och mer svårdefinierbar än någonsin, tack vare den numer enorma användningen av sociala medier och alternativmedier, vilket internets lättillgänglighet orsakat. För att nyhetsjournalistiken framgångsrikt ska kunna idka konkurrenskraft i den utvidgade medievärlden, behöver de i allt högre grad använda sig utav sätt som speglar det som tilltalar användarna. Det är nämligen inte bara ett hävdat sanningssägande som idag lockar en publik, utan även spänning, mystik, avslöjanden, och dramatik etc. Därför uppkommer i exempelvis webbtidningarnas jakt på klick, en desperation som ofta innebär att en journalist och redaktion tänjer på de etiska gränserna för vilka metoder som används i olika sammanhang, samt hur man behandlar en publicering. Att kompromissa med de etiska riktlinjerna på det här viset står i konflikt med såväl journalistikens roll i samhället samtidigt som journalisters anseende och tilltro förändras. Läkare (1998:531), advokat (SFS 1963:580), och revisor (2001:883) är några av de yrkestitlar som är omgärdade av ett regelverk i svensk lag. Bryter man som yrkeslegitimerad arbetare det regelverk som legitimationen är bunden till, riskerar man att bli av med den, och utövar man yrket i fråga eller benämner sig utefter titeln utan att vara legitimerad praktiserar man en straffbar handling. Lagen grundar sig i en säkerställning av kvaliteten på sina yrkespersoner, samt att alla jobbar hårt för att själva säkerställa en förutbestämd efterföljd etik. Anledningen till varför journalist inte från början var en skyddad yrkestitel bottnar i möjliggörandet för ett eventuellt demokratiskt hot i form av då censur och bestraffning när en journalistlegitimation återkallas. Nils Funcke författade på sidan 325 i sin bok “Att Publicera” att de pressetiska reglerna är ett system som skapades för att undvika att lagstiftaren ska inskränka yttrandefriheten. Frågan är om yrkesetiken i framtiden kommer vara i skick att reglera sig själv till den utbredning som krävs, eller om formella krav på vem som kan kalla sig journalist bör utfärdas innan demokratin hotas allvarligt. Journalistförbundet är tydligt emot en yrkeskvalificering. Som svar på ett mail vilket ifrågasatte ställningstagandet, uttalade sig Journalistförbundets etik-och ombudsman Justus Bennet genom en fast beslutsam formulering. -Vi jobbar i viss mån med att försöka kvalitetssäkra våra medlemmar, men kan inte ansvara över alla andra journalister, därför rekommenderar vi att ansluta sig fackligt. I vår stadga framgår de etiska reglerna som vi förväntar oss att våra medlemmar ska följa i utbyte mot det medlemskap och presskort de får av oss. Allmänhetens medieombudsman Caspar Opitz svarade på samma mail, med liknande inställning. -Det går inte att göra gränsdragningarna för vem som får kalla sig journalist utan att blanda in en massa myndigheter och regelverk. Att förbättra anseendet gör man istället genom transparens i arbetsmetoder och genom etiska principer kan seriösa medier urskilja sig från oseriösa aktörer som vill ägna sig åt desinformation eller propaganda. I artikeln “Låtsasjournalistik är priset för demokrati” från 2020, återger journalisten Nina Kartal en intervju med Journalistförbundets jurist Tove Carlén. -Vi ser gärna att man som journalist har eftergymnasial utbildning, men det finns många vägar in i yrket, vilket är bra. Vem som helst ska även få söka utgivningsbevis i Sverige, trots det finns det många som publicerar utan innehavandet av ett sådant, fast opinionsjournalistik har ju alltid funnits. Ovanstående yttranden må uppfattas rimliga, men lämnar ändå en undran om instanserna negligerar allvarligheten och sitt egna ansvar i debatten. När allt kommer kring spelar det nämligen ingen roll hur bra, transparent, och sanningsenligt arbete seriösa medier ägnar sig åt om journalistikens anseende har sjunkit så pass lågt att ingen längre litar på dem. Särskilt alarmerande är det när till och med Journalistförbundets jurist reagerar likgiltigt på det faktum att lagen om utgivningsbevis, som ingår i Tryckfrihetsförordningen(1949:105) delvis har spelat ut sin roll, då lagen täcker långt ifrån allt som idag omfattar publicering. Caspar Opitz verkar bortse från det faktum att dagens aktörer ofta maskerar aktivism eller opinion som fakta, vilket åter gör det svårt för läsaren att urskilja “journalistik” från journalistik. Det är då de verkliga demokratiska problemen uppdagas och journalistikens roll i samhället urholkas. Den tidigare Medieombudsmannen Ola Sigvardsson intervjuades inför samma ovannämnda artikeln som Tove Carlén, för att ge sin syn på frågan. - Journalistutbildningen har lett till en snabb professionalisering av yrket. Verksamma och utbildade har en grund i etiska frågeställningar, vilket har förbättrat anseendet mycket. I intervjun för han resonemanget att alla ska få kalla sig för journalist, men det tycks enligt uttalandet ifråga finnas en välgrundad medvetenhet i att principen fungerar. Med hänvisning till den kraftlösa roll som journalistiken möjligen är på väg att få i samhället, är det dags att börja värdera frågan om hur vi säkerställer en journalistikkultur som genomgripande värderar en fortsatt hög etisk standard. 24 | nojesnytthelsingborg.se