Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67
Svensk Golf Sida 68 lan Woosnam - kompakt och kraf
tfull. man ofta hittar uppe i skogen, men aldrigi knipa, har numera- också han - sökt råd av en guru. Faktum är att alla golfare be höver individuella komponenter i sina svingar när det gäller grepp, svingbåge, benrörelser, svingplan etc - om de ska kunna anpassa sig till fysikens lagar och de korrekta geometriska fi gurerna. EN GRUNDSTEN De senaste 25 till 30 åren har dessa lagar grundligt fastställts av forskare och "golfingenjörer" på båda sidor av Atlanten. Mate matiken utforskades av Dr David Williams som detaljerat granskade Bobby Jones sving. The Golf Society of Great Britain utgav en skrift som kom att bli grundstenen inom detta område, "The Search For The Perfect Swing". Medicincentrumet The Centinela Medical Center i Cali- fornien bidrog med ytterligare väsentlig information inom äm net. De mekaniska lagarna ut forskades av golfingenjörerna Theor Luxton i England och HomerKelleyiUSA. Lätt förenk lat blev resultaten följande: Svingen kan liknas vid en tvådelad men sammanhäng ande slaga. Dock en något annor lunda slaga. Den väsentliga skillnaden är att slagträt (klub ban) aldrig får passera hand taget (handlederna och under armarna) innan bollen träffats. En korrekt svingbåge är inte en cirkel utan en ellips. Den är utplattad vid basen (marken). Den sträcka som bollen flyger regleras inte enbart av klubb-hu vudets hastighet vid tillslaget, utan även av en bibehållen och jämn hastighet på klubbhuvudet från tillslag till separation, när bollen lämnar klubbhuvudet. Bollens flygriktning styrs av klubbladets vinkel vid träff- ögonblicket. (Bollen lämnar marken praktiskt taget vinkel rätt mot klubbans blad och loft- ningen vid träffen.) SVINGPLAN Jämnhet, menar vetenskaps männen, kommer av att man håller klubban i planet. Det spe lar inte så stor roll om planet är upprätt eller flackt. Det absolut viktigaste momentet är att när klubban är parallell med marken måste den också vara parallell med svingplanet. Detta är van ligtvis den linje man siktar efter, men kan också vara en linje till höger eller vänster för special slag - för planet kan måttas in. Ett plan är helt enkelt en helt plan yta. Ben Högan föreställde sig planet som en tänkt glasskiva som är lutad mot axlarna och sträcker sig ned till bollen. Homer Kelley såg samma vi sion med glasskivan, men i hans fall är den sänkt en bit, så att golfarens huvud och axlar stic ker ut genom ett cirkelformat hål i skivan. På detta sätt lämnar aldrig klubbskaftet glasytan. Andra upptäckter av veten skapsmän och medicinare var bland annat dessa: Nedsvingen är en dragande och släpande rörelse, så att höf terna inleder rörelsen genom bollen. De stora muskelmassorna i ryggen och i låren alstrar större delen av kraften i svingen. Om baksvingen görs med maximal rotation, kommer en lägre, inte en högre, procent av den tillgängliga muskelstyrkan att användas. En kraftsving ser därför ut att vara mindre an strängd. För högerhänta är en sen frigörelse av den böj da högra arm bågen och en total uttänjning av höger arm efter "separationen" från bollen mycket viktig. FÖRPROGRAMMERA Det behöver väl knappast nämnas att det "tänkta spelet" är minst lika viktigt som det rent praktiska. Vi måste ta ut spel linjen innan vi svingar och vi måste även förprogrammera svingen i våra huvuden. Men i det undermedvetna visste alla detta redan för 500 år sedan. Några av de vetenskapliga upptäckter som gjorts har blivit vårdslöst uttryckta; till exempel påståendet att klubbhuvudet vid tillslaget lika gärna kunde ha varit frigjort från skaftet. Man skulle aldrig kunna ta sig ur en bunker med en sådan klubba. I varje slag, långt eller kort kan tillslaget - själva trycket på bollen - vara avgörande. Inte heller är det sant, som en del forskare påstått, att när man väl påbörjat nedsvingen kan man inte göra något åt resultatet på slaget. Du kan halka. Du kan rycka till. Du kan snärta till med dina handleder. En gång såg jag Brian Barnes avbryta sin sving halvvägs under nedsvingen, då hans boll rullade av tee. Hans motståndare, RayFloyd, sa torrt:" Jag ser att du är en fiskare." Kanske menade nämnda fors kare att när nedsvingen väl har påbörjats är det ingenting du behöver göra för att förbättra resultatet av slaget. Vid det laget är det för sent. Genomsvingen måste vara förprogrammerad i huvudet. Genom att kunna kontrollera klubbladet kan spelaren kon trollera bollen och svi ngplanetär viktigt för ett en repeterande rörelse och jämnhet. EN PRÖVNING Förmedelgolfaren är allt min dre komplicerat. Homer Kelley, författare till "The Golfing Machine", hävdade att de tre grundläggande väsentlighe terna är ett fast huvud (eller svingcentrum), bra balans och jämn rytm. Till detta lade han till tre im perativ: en rak vänster handled genom tillslag till separation, svepandesvingrörels. samtrakt plan genom hela svingen (oav sett hur detta ligger). För oss vanliga dödliga förblir svingen vad den alltid har varit. Vi måste ha ett exakt mål i huvu det. .. finna den rätta s pellinjen... använda ett grepp och handrö relse som ger oss kontroll över klubbladet... försöka h alla oss så nära ett och samma svingplan som möjligt när vi svingar ...an vända en kompakt baksving, men en "full follow-trs/ugh". Sedan återstår bara för oss att lära oss att putta. Vilket förunderligt i pel golfen är! 70 SVENSK GOLF 8/1992 FOTNOT: Guru = lärofader Originally published in Golf Monthly and rephnted with permission of IPC Magazines Ltd. All Ringts reserved. ÖVERSÄTTNING: CHARLOTTA WESTMAN
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71
Svensk Golf Sida 72
Svensk Golf Sida 73
Svensk Golf Sida 74
Svensk Golf Sida 75
Svensk Golf Sida 76
Svensk Golf Sida 77
Svensk Golf Sida 78
Svensk Golf Sida 79
Svensk Golf Sida 80
Svensk Golf Sida 81
Svensk Golf Sida 82
Svensk Golf Sida 83
Svensk Golf Sida 84
Svensk Golf Sida 85
Svensk Golf Sida 86
Svensk Golf Sida 87
Svensk Golf Sida 88
Svensk Golf Sida 89
Svensk Golf Sida 90
Svensk Golf Sida 91
Svensk Golf Sida 92
Svensk Golf Sida 93
Svensk Golf Sida 94
Svensk Golf Sida 95
Svensk Golf Sida 96
Svensk Golf Sida 97
Svensk Golf Sida 98