Vårdfokus nr 11

ÅSIKTSTORGET/NUMMER 11 Enkät: Vad var det bästa s om hände på jobbet i går? ANNA-LENA HENRIKSSON Biomedicinsk analytiker, Östersunds sjukhus — I går var det planeringsdag för en del så vi som var kvar hade det lugnt och skönt och roligt på jobbet utan cheferna, haha, nej det var inte allvarligt menat. Vi brukar ha det roligt men i går var vi inte så många på labb så det blev en annan kommunikation och samarbete och det var inga hemska saker som hände. Vi hade en lagom mängd prover och alla maskinerna funkade utan problem, vi har några riktiga gamla gamar. Trasiga maskiner är inget roligt, då blir vi stående. Men i går fungerade allt klockrent och vi fick allting gjort. MICHAEL ZANDER Röntgensjuksköterska, enhetschef Bild och funktion, Skånes universitetssjukvård — Det bästa som hände mig var att jag fick uppskattning för mitt sätt att ta mig an svårigheter som funnits på magnetkamerabokningen i Lund. Jag tog över ansvaret för MR-bokningen för ett år sedan. Det som framför allt framkommit är att jag har förstått problemen som finns och att jag gjort något åt det. Detta har inneburit att MR-bokningen har fått bättre struktur och att vi i och med detta fått en lugnare arbetsmiljö. HELEN LING LEIJEN Barnmorska, Ängens vårdcentral, Örebro — I går hade jag föräldra ut bild - ning med blivande förstagångsföräldrar. Vi pratade om förlossning. Alla fick uttrycka sina tankar inför att föda och alla hade en positiv bild av att föda och stark tilltro till sin egen förmåga. — Stämningen var god med många skratt. MONICA HANSSON Mas, omsorgsförvaltningen, Uppsala kommun — Vi hade ett givande möte med bra dialog vid en läke medelsgranskning, där omvårdnads - personal, sjukskö terskor och jag deltog tillsam man s med en extern läke medels granskare. Det är en egenkontroll vi gör som syftar till att utveckla vården. Jag ser en attityd förändring som jag väntat på. Det här med läkemedel är mycket rutin- och riktlinjebundet och jag känner att folk har börjat förstå vikten av att vi styr utifrån före skrifterna. Det är även roligt att se hur mycket kompetens vi har i verksamheten. — Mitt jobb är väldigt varierat, fritt och självständigt. Även om det är tufft ibland så trivs jag verkligen jätte bra. Vill du snabbt få grepp om ett ämne? Vårdfokus teman fördjupar — i kortformat. Du hittar dem på Vårdfokus.se/teman Välj bland: Sjukdomen & sexet Hälsoångest Diabetes Flyktingvård Framtidens teknik Könsidentitet Sömn och omvårdnad ...och många fler VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2019 3 425 miljoner vuxna bedöms leva med diabetes i världen. Antalet ökar snabbt. Diabetes kan vara 5 sorter Nya rön. Viggo Karlssons familj vet att han har skyhög risk att få typ 1-diabetes. Sjukdomen ligger och lurar i bukspottkörtelns celler. Samtidigt tyder ny forskning på att det snarare finns fem olika diabetes än dagens två. TEXT LENI WEILENMANN FOTO ANDRÉ DE LOISTED Fyra gånger per Håll koll på fettkuddarna sid 30 Tips för stick i fingret sid 31 Råd om bulgur bättre än om gröt sid 32 Pyssla om foten sid 34 år låter sig Viggo Karlsson undersökas. Belöningen är glass och majskrokar. V 26 VÅRDFOKUS. NUMMER TOLV 2018 VÅRDFOKUS. NUMMER TRE 2019 iggo Karlsson har alltid gillat att barnsjuksköterskan Birgitta Sjöberg har mycket leksaker. Han börjar lösa det kluriga kulspelet Lonpos och svarar samtidigt vant på hennes frågor om allt från fotbollsträningen till infektioner. Han lämnar stolt in en mjölktand som lossnade i bilen och har själv satt på Emlaplåstret, för snart ska det stickas i armen. FYRA GÅNGER per år, hela sitt tolvåriga liv, har Viggo Karlsson kommit till någon av de skånska TEDDY-mottagningarna och låtit sig undersökas. Han kan hjälpa till att lösa gåtan bakom typ 1-diabetes, tillsammans med 2 500 andra svenska barn som ingår i den internationella studien med nallebjörnsnamnet. — Han är en hjälte. Jag har världens bästa jobb, som får följa samma barn i 15 år. Jag brukar säga att jag har 145 barnbarn, säger Birgitta Sjöberg på mottagningen i Kristianstad. Svenskar och finländare hör till de nationaliteter som har högst risk att få typ 1-diabetes. Forskare tror att generna har sorterats fram i många tusen år, sedan istiden då de nordiska jägare som bäst klarade då livshotande sjukdomar var de som överlevde. Priset blev en genetisk sårbarhet för andra sjukdomar där det egna immunförsvaret anfaller organ eller vävnader, autoimmuna sjukdomar, varav diabetes är en. Av personer med ursprung från Skandinavien har hela 40 procent den genetiska sårbarheten för typ 1-diabetes. Den märks på den så kallade HLAtypen i arvsmassan, som för det mesta hjälper immunförsvaret, men hos vissa slår slint. Många har alltså sårbarheten, men något mer ska till för att diabetes ska utvecklas. DEN GÅTAN är orsaken till att den svenske diabetesprofessorn Åke Lernmark vid Lunds universitet inte kan gå i pension. Han är som en envis poliskommissarie som gräver sig djupare och djupare ner i ett kriminalfall. Tillsammans med sina svenska, amerikanska, finländska och tyska kolleger är han något på spåren. I TEDDY-studien 27 Sexhjälpmedel kan vara en hjälp för en del patienter, men inte alla. Och inte för allt. Hopp om sex trots biverkningar sid 33 När kroppen jävlas behövs någon som Tina sid 34 5 diagnoser som kan försämra sexet sid 38 Sjukdomen & sexet. Kateter i urinröret, sammanväxningar i slidan eller mediciner som tar död på lusten. Trots att många sjukdomar och behandlingar påverkar sexlivet tar vården sällan upp ämnet med patienterna. Det riskerar att ge effekter långt utanför sängkammaren. TEXT SANNA BJÖRKMAN FOTO VERONIKA LAX Vården talar tyst om sex F 30 VÅRDFOKUS. NUMMER TIO 2019 VÅRDFOKUS. NUMMER TIO 2019 ör fysioterapeuten Kristina Areskoug-Josefsson kom det lite som en överraskning efter några år i yrket. När hon frågade sina patienter med reumatisk artrit vilken nytta de hade av fysioterapi uppgav flera att sexlivet blev bättre av träningen. — Det var inget jag kände till innan — att det jag gjorde kunde ha med sexuell hälsa att göra. Då insåg jag vilken enorm kunskapslucka jag hade kring det här och jag bestämde mig för att ta reda på mer, berättar Kristina AreskougJosefsson. Avhandlingen kom 2013 och där kunde hon slå fast det hon sett på jobbet — att kvinnor med reumatism får bättre sexliv av fysioterapi. Genom åren har Kristina Areskoug-Josefsson funderat mycket på varför vårdpersonal undviker att prata om sexuell hälsa med patienterna. — Vi gör det ofta för svårt inom oss och tror att vi måste ner och prata könsdelar och detaljer. Men sexuell hälsa för den som är sjuk handlar ofta mer om att hantera sexuella frågor i förhållande till trötthet, relationer, ork, smärta och mediciner. ATT VÅRDPERSONAL sällan uppmärksammar patienternas sexuella hälsa är känt sedan tidigare. När onkologisjuksköterskan och sexualrådgivaren Else-Marie Rasmusson 2015 studerade vilken information som patienter med cancer fått om sexuella förändringar svarade närmare hälften att de inte fått veta något alls. — Om vi inte tar upp frågan finns det risk för att patienten känner sig väldigt ensam om sitt problem och inte vågar be om hjälp, säger Else-Marie Rasmusson, verksam i Region Skåne. Kristina AreskougDEN SEXUELLA HÄLSAN handlar om mer än bara njutning och tillfredsställelse, betonar hon. Sexualiteten är en del av vår identitet, vilka vi är och vill vara. Det handlar om nära relationer, intimitet och fertilitet. — Vi är väldigt bra på att informera om allt negativt som kan uppstå till exempel under en cancerbehandling — om illamående, hår31 Josefsson vid Jönköping University har studerat hur kvinnor med reumatism kan få bättre sexliv av fysioterapi. tema. Diabetes tema. Sjukdomen & sexet PATRIK SVEDBERG Läs vårt tema: I detta tema: 20% av dem som söker vård beräknas ha hälsoångest. 0,5—5% av hela befolkningen tros lida av det. Är det något fel på hjärtat? Hur många som googlar på symtom och våndas i sin ensamhet går inte att veta. När oron för sjukdom styr livet Hälsoångest. Sjukdomsfobikern, hypokondrikern, den inbillade sjuke. Förr kunde de mötas av förakt, numera vet man att det är patienter som lider av svår ångest. Men fortfarande behövs mer kunskap — både om bemötande och om behandlingar som hjälper. TEXT MARIA EJD FOTO NICKE JOHANSSON ”Det handlar om mitt kontrollbehov” sid 34 Målet är att våga se rädslan i vitögat sid 36 Lugnande besked håller ångesten vid liv sid 38 P 30 VÅRDFOKUS. NUMMER FEM 2019 VÅRDFOKUS. NUMMER FEM 2019 atienten beskriver sina symtom, men varken undersökning eller provtagning visar något fel. Läkaren står utan svar, sjuksköterskan försöker att lugna, men patientens oro lägger sig inte. Efter femte besöket på vårdcentralen — kanske med andra symtom, men med samma oro — är personalen irriterad. Säger lite för snäsigt: ”det är inget fel på dig, det måste du förstå”. Hur vanligt det är att oro eller ångest är den egentliga orsaken till vårdbesök vet man inte. Irritation över patienter som gång på gång återkommer med symtom som inte kan spåras, eller med oro som inte kan stillas, är lätt att förstå. Men patienter som lider av hälsoångest kommer att fortsätta ta resurser från vården — så länge de inte får rätt behandling. HÄLSOÅNGEST är en överdriven och ihållande rädsla för att drabbas av allvarlig sjukdom. Det är en ångest som styr vardagen, begränsar livet och leder till funktionsnedsättning. Tidigare kallades det för hypokondri och beskrevs i psykiatrins diagnosmanual DSM-IV som ett somatoformt syndrom; ”ångest och oro som tar sig uttryck i upplevda fysiska symtom”. Numera ses begreppet hypokondri som nedsättande och i den senaste manualen, DSM-5, kallas hälsoångest för kroppssyndrom eller sjukdomsångest och anses besläktat med syndrom som generaliserat ångestsyndrom, GAD, och paniksyndrom. PSYKOLOGEN Erland Axelsson var tidigare knuten till Gustavsbergs vårdcentral utanför Stockholm där han varit med utvecklat en internetbaserad kognitiv beteendetera31 tema. Hälsoångest Läs vårt tema: STAFFAN CLAESSON Vårdfokus Ordföranden Vårdfokus Tema: Skiftarbete Vårdfokus Aktuellt Vårdfokus Insänt Vårdfokus Vart tog kollegorna vägen? Vårdfokus Utredda fall Vårdfokus Hon vill sprida IVA-dagbok Vårdfokus Frågeakuten Vårdfokus Söker vård i mataffären Vårdfokus Extra: Barnmorska Vårdfokus Extra: Biomedicinsk analytiker Vårdfokus Extra: Röntgensjuksköterska Vårdfokus Extra: Sjuksköterska Vårdfokus Så jobbar vi Vårdfokus Student Vårdfokus Ledarskap Vårdfokus Läs & lyssna Vårdfokus Korsord Vårdfokus Medlemsinfo