AMES 1
Den lata vägen till ett fantastiskt liv – och arb
etsliv kändes som en bok som behövde skrivas. Det är inte min kärnverksamhet men den innehåller mycket som har hjälpt mig massor. Det är tankesätt och systematiska metoder för att få bättre miljöer omkring sig. Miljöer som underlättar istället för att försvåra för oss, förklarar Gunnel Ryner. och leva. Det är där latheten kommer in. Jag är medveten om att det ordet provocerar vissa och jag menar inte att vi ska ligga i hängmattan och rulla tummarna hela tiden. Jag menar att vi ska göra vad vi kan för att få en så bra omgivning att det blir lättare att göra det vi vill och ska. Att våra miljöer ska göra att det känns som att åka rutschkana istället för att jobba i uppförsbacke och motvind. HON MENAR OCKSÅ att vi ingår i flera olika sammanhang, eller miljöer. – Vi påverkas både hemma, på jobbet och på stan av olika saker och vi kan förändra vissa av dessa saker för att göra det lättare för oss att uppnå det vi vill. Vi kan utnyttja och ta hjälp av det som är positivt och ta bort en del av det som hindrar oss. Vissa av miljöerna i boken har jag fått anpassa lite efter svenska förhållanden. Det finns till exempel en miljö som i USA kallas för Spiritual environment och handlar mestadels om religion. I Sverige är vi inte så andliga eller religiösa av oss, inte jag i alla fall, så jag har döpt om den till Själslig/mental miljö. Gunnel tycker att den mentala miljön i dagens arbetsliv ofta kan vara horribel. – Det här prestationssamhället vi lever i lägger så otroligt mycket ansvar och krav på individen. Det är alldeles för många som kraschar och det går neråt i åldrarna. Jag tror det påverkar oss att vi omges av 22 många fler människor att jämföra oss med nu för tiden. Vi kan lätt gå ut på sociala medier och hitta 100 personer att jämföra oss med. Det kan ju räcka att en kompis just blivit klar med sin utbildning, att en annan reser jorden runt och att en tredje är sådär kär och lycklig och nyinflyttad med sin käresta. Att jämföra sig med bara de tre exemplen samtidigt kan lätt få en att tänka att en är misslyckad för att en inte gör allt det där samtidigt. MÅNGA VUXNA VERKAR HA GENOMSKÅDAT det på senare tid, menar Gunnel. – Det är många som inte lägger upp den där glättiga bilden på Facebook längre eller som förstått att bakom det glättiga finns en vardag. Många har gått ifrån det där helt. Det tror jag är bra men det är svårare för unga människor att göra så. Det görs arbete på arbetsmiljönivå för att komma åt orsakerna till den ökade psykiska ohälsan. Arbetsmiljöverket ställer numera krav på arbetsgivare att de ska arbeta systematiskt med den psykosociala arbetsmiljön. Det är bra men jag tror att vi får vänta länge till innan vi ser resultaten av det. Gunnel själv har också kraschat. – Jag hade ett fantastiskt roligt jobb men kraven var för höga och återhämtningen för liten. Det var för lätt att dras med i tempot och när man inte har gått in i väggen innan, när man inte har lärt sig att känna igen tecknen och när man är mitt uppe i det är det lätt att inte förstå eller se vad som håller på att hända. Själv hade jag fysiska symptom som jag ignorerade. Jag tänkte hela tiden att det blir bättre om ett par veckor men det blev det inte. EFTER NÄRMARE ETT HALVÅRS sjukskrivning kunde hon komma tillbaka till arbete. – Jag hade just upphandlat en ny företagshälsovård åt företaget jag jobbade på innan jag brände ut mig och jag blev nog den första att kontakta dem. Med bra hjälp från en psykolog och en läkare mådde jag bättre och gick ifrån att inte kunna hantera några prestationskrav alls till att kunna starta eget. Att bli egenföretagare är egentligen något jag har drömt om ända sen jag pluggade beteendevetenskap på universitetet. Jag hade redan gjort en affärsplan och registrerat bolaget innan jag blev rekryterad till det jobb där jag brände ut mig, så det var inte bara något som hade med utbrändheten att göra. Jag hade startat eget ändå, förr eller senare. Den främsta anledningen till att starta eget var att få jobba med bara det som var allra roligast. – Det är ett otroligt privilegium att få jobba som jag gör, med bara det jag tycker bäst om. Det är ju också det jag är bäst på. Det blir ju ofta så att det man är bra på tycker man är roligt och det man tycker är roligt blir man bra på. Jobbet jag