Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15 forts, från sid. 6. lighet. En
fotograf förklarade: "När Sam blir irriterad av en fo- tograf säger han ingenting. Han bara släpper klubban och stirrar på en. Han har de kallaste ögon jag sett." E. J. (Dutch) Harrison, som spelat på tävlingar i mer än 25 år tycker att det går till överdrift med alla de golfspelare som tap- par huvudet när de hör en kamera klicka eller det svaga prasslet av en karamellpåse. Detsamma tycker Joe Novak, tidigare president i USPGA och författare till åtskil- liga golfböcker. "Det har gått så långt att en person, som ser en tävling, knap- past vågar svälja", säger Novak. "Man fordrar att han skall upp- träda som om han vore gäst i Na- tionernas Förbunds Klubb. Anta- let åskådare växer med varje år och kassorna ökar i samma mån. Både åskådare och fotografer är nödvändiga. Spelare borde an- vända nya träningsmetoder som gör dem vana vid ljud. En golf- spelare har inte större rätt till ab- solut tystnad, när han koncentre- rar sig än vad Stem Musial (en känd baseboll-spelare) har då han måste koncentrera sig medan 40.000 människor skriker sig hesa rnut omkring honom." Det är inte atomålderns påfrest- ningar som gör att spelarna tap- par huvudet. Det berättas, att de två första män som spelade golf i USA på en bana som de lagt ut i Yonkers betesmarker år 1888 rå- kade i en dispyt som räckte i flera dagar. Efter hand som pro- fessionell golf utvecklades blev många av de gamla gossarna gan- ska vilda. "Jag kommer ihåg en pojke på 30-talet som hette Lefty Stack- house, "säger Howard Capps, tidi- gare resesekreterare för PGA, "som hade det mest intressanta temperament av alla pros jag känt. Varje gång som han misslyckades med ett slag slog han ilskna upper- cuts mot sin käke. Det var för väl att han kunde stå för dem, för han hade god slagkraft. En dag såg jag honom bli så ilsk att han höll handen ovanpå en bollrengö- rare och slog på den med sin put- ter. Han bröt ett par ben." Capps medger att Tommy Bolt står ganska högt på listan över temperamentförlorare. Men han har ännu en bit kvar till en före- gångare för några år sedan vid namn Clayton Hæffner. I Oak- land Open i California 1940 ledde Hæffner en bit in på tredje ron- den. Då slog han en boll som fast- nade uppe i ett träd. Han kallade på tävlingskommit- tén och denna bestämde att han skulle droppa en boll med ett slags plikt. Hans alternativ var att spela bollen som den låg Hæffner blev så arg över detta utslag att han bestämde sig för att klättra upp i trädet. Han var en tung man på omkring 100 kg. När han kommit halvvägs föll bollen ner. Hæffner hävdade envist att det var en försynens skickelse. Denna gång var tävlingskonnmittén ense med honom. Utslaget visade sig dock vara oerhört impopulärt bland åskådarna som kritiserade Hæffner. Häröver blev han så upprörd att han slarvade bort sin ledning och förlorade med ett slag till Jimmy Demaret. Trädepisoden blev allmänt känd och vid en senare tävling presen- terade startern honom skämtsamt på första teen som "Trädmannen Hæffner". Clayton blängde ilsket på utroparen, slog ut sin boll och beordrade omedelbart caddien att plocka upp den och gick mot klubbhuset. Det var den snabbaste upplockning i tävlingshistorien. Männen har en markant ledning i fråga om lynnesutbrott men kvin- norna kommer inte långt efter. Helen Dettweiler, professional på Thunderbird, Palm Springs, har spelat i många tävlingar. "Babe Zaharias försökte få ex- tra längd på sin drive på 18:e hå- let, men lyckades inte. I stället toppade hon. Då blev hon så arg så hon drämde klubban i ett järn- märke på utslaget så att den gick sönder. En annan dag såg jag prodamen Beverly Hanson missa en putt i en tävling och i ilskan slänga klubban minst 20 meter. Den landade i ett träd. Matchen fick vänta medan en stege hämta- des så att Beverly kunde klättra upp och ta ner sin putter." Enligt Miss Dettweiler blir da- merna aldrig så våldsamma. Hon har instruerat både män och kvin- nor. "De flesta män vill ge ut- tryck åt sin ilska omedelbart, men de glömmer lätt. Kvinnorna håller det inom sig, de laddar upp sin vrede och släpper ut den mot slu- tet. Efter en dyrköpt seger eller ett svårsmält nederlag är damerna ofta bara tårar eller rent av hys- teriska." Oavsett hur man tappar huvu- det i golf försäkrar psykiaterna att det inte är särskilt alarme- rande. En känd psykiater i Holly- wood påpekar, att folk ofta flam- mar upp på banan, han själv in- räknad, när de inte kan göra en enkel sak som de gjort många gånger förr. Han tillägger: "Varje spelare ställer upp olika mål av fulländ- ning, vilka, om de inte uppnås, kan resultera i en urladdning. Weekendspelaren blir ilsken om han inte lyckas gå under 100. Pron kan tappa humöret om han inte gör bättre än 70." Det finns emellertid oveder- sägliga bevis på att somliga golf- spelare inte är nöjda under några förhållanden. I San Diego Open 1954 t. ex. gjorde Tommy Bolt en sjuttisjua på vardera av de två första ronderna. Han försökte aldrig en tredje rond. När Bolt kom tillbaka till San Diego 195 5 — och vann tävlingen — satte han nytt PGA-rekord un- der första ronden genom att göra sju birdies i svit. Han slutade de 18 hålen på nytt banrekord 64, åtta under par. Tommys reaktion beskrevs på följande sätt: "Lycklig? Inte Mr Bolt. Den temperamentsfulle Tommy kom från 18 :e greenen med samman- biten mun och hans mörka ögon flammade av indignation." Till- frågad av en annan skribent om orsaken till hans missnöje svarade Bolt skarpt: "Jag slarvade med några lätta slag, jag skulle haft sextiotvå." (Ur Saturday Evening Post) 13
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20