Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5 nilla Skeppstedt—Ingrid Fredrik
s- son halverade sin och Gert- rud Ahlberg—Ann-Kersti Swenson vann. Singelsegrarna vanns av Britt Mattsson, Margareta Warberg och Ingrid Fredriksson. På Eremitagen vann Elis Wer- kell—P. O. Johansson (Halmstad) sin foursome, Bengt Möller—Rune Karlfeldt och Johnny Andersson —Nils Nordström förlorade. Werkell, Johansson och Nord- ström vann sina singlar och Möl- ler halverade sin. Nästa begivenhet att ta sikte på var de skandinaviska amatörmäs- terskapen, som skulle spelas för första gången i sin nya skepnad och som i anledning av Dansk Golf Unions 25-årsjubileum för- lagts till Rungsted. Weekenden dessförinnan skulle den med stort intresse motsedda skandinaviska landsmatchen mot Skottland spe- las i Falsterbo. I engelska golf- tidningar hade man läst att skot- tarna gick in för att ställa upp med sitt bästa lag. Sju mycket goda spelare var uttagna och de återstående två skulle tas ut efter det skotska mästerskapet i början av augusti. Det blev vinnaren och runner-up. Att ta ut det skandinaviska la- get var inte så lätt. Vi hade några givna, men till de sista platserna fanns det flera att välja på. Det skulle vara mycket underlättande för uttagningen om det norska för- slaget, att slå ihop de nuvarande landskamperna mellan länderna till en triangelmatch, skulle kunna genomföras. Då kunde uttagnings- kommitterade få bättre jämförel- sepunkter. De tre uttagningsher- rarna, Mogens Bredfeldt, Ola Heyerdahl och Erik Runfelt hade dock inte alltför svårt att enas om det lag, som sedan ställde upp i Falsterbo och som visserligen för- lorade de fyra foursomematcherna men i stället gjorde en så mycket starkare insats i singlarna som hal- verades. Det var Elis Werkell, Gunnar Carlander, Rune Karlfeldt och Niels Thygesen som vann sina matcher. De andra deltagarna i la- get var G. A. Bielke, Lennart Leinborn, Henrik Lund, Mads Kirkegaard och John Johansen. Därefter kom Rungsted. Det blev ett lyckat mästerskap som visade att idén att slå ihop de in- ternationella mästerskapen till ett gemensamt var riktig. Det blev skandinaviska herrsemifinaler och svensk final. Alldeles efter rit- ningarna besattes semifinalplat- serna av Bielke, Thygesen, Wer- kell och Carlander och inte ovän- tat gick Bielke och Carlander till finalen, som den förre vann med 3/1. Dessförinnan hade båda hun- nit göra sig bemärkta, Bielke ge- nom att gå runt på 64, Carlander genom att i matchen mot Long- hurst gå 9 hål på 29 slag. I dam- klassen kom Margareta Warberg fram till finalen, där hon dock var chanslös mot Angela Ward. Den sista stortävlingen var 72 håls-tävlingen på Tylösand den 8 och 9 september. Den gav några överraskande resultat. Amatörerna fick betydligt bättre scorer än in- struktörerna. Att Gunnar Carlan- der skulle vinna klassen var vän- tat, men vem hade tippat Christer Lindberg som tvåa? De två bästa instruktörerna blev Åke Bergkvist (Norrköping) och Harry Karlsson (Lidingö), och dessa två lär väl nästa år få göra resan till Canada Cup som representanter för Sve- rige, vare sig nu tävlingen går i Australien eller någon annanstans. Med detta var säsongen avslu- tad vad angår tävlingarna på Golfförbundets program. Innan dess hade dock hänt att Olle och Björn Kähr hade vunnit Far-och- son-tävlingen i Båstad före det olyckliga paret Karl och Gunnar Tham, som hade skrivit fel score på ett hål. Juniormästerskapet vanns i Båstad av S-E. Uhlin från Halmstad och Oldboysmästerska- pet på Djursholm av Eric Sjö- stedt, även han från Halmstad. Finalister i dessa båda mästerskap var Peter Nordwall och Sune Malmström, båda från Stockholm. I säsongens elfte timme spelade Bielke och Werkell i ett euro- peiskt lag mot ett brittiskt på Wentworth. Europalaget led ett stort nederlag, 2½—12½, men Bielke vann den ena av lagets två segrar i sin singel. Men golf är inte bara tävlingar. Det är framför allt ett nöje och motion för medelålders och äldre damer och herrar och en uppfris- kande och fostrande lek för flic- kor och pojkar. Det har alltid varit ett problem hur man skall få ungdomen att börja spela golf. Det har gått ganska bra i fråga om pojkarna, men det är svårare med flickorna. Enligt klubbarnas medlemsuppgif- ter till Golfförbundet fanns det vid årets ingång 1.166 juniorer, varav 916 pojkar och 250 flickor. Antalet aktiva herrar var 3.356 och aktiva damer 2.094. Pojkarna utgör något mer än 20 % av de manliga aktiva under det att flic- korna bara kommer upp till 10 %. Golfförbundets beslut att höja juniorgränsen till 21 år kan- ske kan blåsa nytt liv i ungdomen och många klubbar kan väl nu spela ett särskilt juniormästerskap, vilket också kan öka intresset. Tillkomsten av nya banor här i landet är god. Lunds Akademiska Golfklubb och Linköpings Golf- klubb har i höst invigt sina nya 18 hålsbanor. Rya väntas öppna sin nya 18 hålsbana nästa år. Ljung- husen är snart klart med sina 18 hål, likaså Borås. Falu GK och Ätvidabergs GK har snart sina banor färdiga. I trakten av Karl- stad och på Gotland är banor ri- tade. Falkenberg funderar på att flytta till lämpligare mark. Stock- holmarna hoppas på att Drottning- holmsbanan snart skall bli verk- lighet och framförallt på att Stockholms stad skall anlägga en kommunal bana. Utvecklingen ser hoppfull ut. Jämfört med vad som händer i USA är antalet nya banor här i landet dock försvinnande litet. Enligt amerikansk statistik blev mellan oktober 1955 och oktober 1956 241 nya banor färdiga och 12 utvidgades. Under de åtta första månaderna av 1956 var över 250 nya banor under anlägg- ning. Trots detta säger amerika- nerna att det inte är spelare de behöver utan nya banor till sina spelare. Men en jämförelse med USA haltar, och vi kan nog vara mycket nöjda med vår golftill- växt. 3
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20