Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Gåsjakt
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnyheter
Svensk Jakt Fjälljaktsfrågan
Svensk Jakt Grävlingsjakt
Svensk Jakt Julklappstips
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av vintermössor
Svensk Jakt Dovviltets år
Svensk Jakt Så lyckas du med vargjakten
Svensk Jakt Ministern började jaga
Svensk Jakt Aspen ger viltet viktig föda
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Hälgeserien
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Solens upp- och nedgång
Svensk Jakt Goda såser till fågel
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser BERNTS BETRAKTELSE
R Gangsterparadiset Sverige Bernt Karlsson Journalist och författare, värvades till Svensk Jakt 1992. Har varit verksam som jaktpolitisk redaktör och sedermera Norrlands redaktör. D et var i förfjol. Polisen hade fått för sig att den grova brottsligheten flyttat från gator och torg och sökt sig ut i skogen och till björnjakten. Stort pådrag givetvis, både från polisens sida och inte minst media. Grova brott skulle uppdagas och sensationella avslöjanden kanske göras. Det man däremot inte hade koll på var att Västerbottens inland i ungefär samma veva skulle drabbas av den värsta inbrottsvåg som någonsin ägt rum. Många boende i Norsjö och Malå som kom hem efter arbetet fann dörrar eller fönster uppbrutna och bostäderna genomsökta och länsade på värde föremål. Vilka tjuvarna var vet ingen än i dag. Kanske en utländsk stöldliga från någon öststat. De kunde under alla omständigheter skratta gott hela vägen hem efter sin lyckade stöldturné. För medan tjuvarna sprang som inlandet mer eller mindre hade tömts på poliser och att de få som fanns var sysselsatta med att kontrollera jägare(!). ”Man ställer sig frågan när polisens främsta tillgång, Nationella insatsstyrkan, beordras att utnyttja sitt våldsmonopol och kasta sig över ett fredligt jaktlag i Dalarna som samlats för att flytta älgtorn och sätta upp saltstenar.” råttor i villorna var nämligen polisen fullt upptagen med att kontrollera björnjägarna. Det illustrerades i ett regionalt tv-inslag med hur två poliser under tjänsteutövning övervakade länsstyrelsens besiktningsmans fält obduktion av en legalt skjuten björn från – ja, just det: Norsjö. Vad väntade man sig finna? Eller övervakade man att besiktningsmannen utförde sitt uppdrag riktigt? Svårt att veta. Någon brottslighet med anknytning till björnjakten uppdagades aldrig. Jag tänker tillbaka på den här händelsen, när jag läser kriminalreportern Lasse Wierups nya bok Gangsterparadiset som handlar om hur Sverige blivit arena för gängkriminalitet, sprängdåd och mord som utslätande brukar kallas för ”skjutningar”. Det är en avslöjande och samtidigt skrämmande skildring av den kriminella gängmiljön runt våra större städer. Det är en skildring av polisiära och politiska tillkortakommanden och om hur hot och våld skapat en otrygghet i samhället som vi tidigare inte haft. Brott som skulle kunna klaras upp måste avskrivas för att ingen vågar vittna av risk för repressalier. De kriminella vet alltför väl att vittnen saknar någon som skyddar dem. Stöldligan som härjade i Malå och Norsjö var på motsvarande sätt medvetna om att det västerbottniska ILLUSTRATION: AAKE NYSTEDT SVENSK JAKT Nr 12 2021 105 Samhället har allmänt sett mer brottslighet än man klarar av. Fängelserna är överfulla och polisen skriar efter ökade resurser. Men används resurserna rätt? Man ställer sig frågan när polisens främsta tillgång, Nationella insatsstyrkan, beordras att utnyttja sitt våldsmonopol och kasta sig över ett fredligt jaktlag i Dalarna, som samlats för att flytta älgtorn och sätta upp saltstenar. Eller att gripa en känd företagsledare och beslagta hans vapen för påstådd inblandning i en påhittad vargjakt. Personen i fråga blev förstås friad från alla anklagelser i rätten, men vapnen fick han vara utan under lång tid. Enligt Lasse Wierup finns det i dag mer än 350 aktiva grupperingar av beväpnade unga män och den kriminella gängmiljön bara växer, främst runt de större städerna. Polisen tycks stå maktlös och i perspektiv är det naturligtvis mycket enklare att ge sig på vanliga jägare ute på landsbygden. Framför allt mindre farligt. Jägare kastar inte sten mot blåljuspersonal. Inte heller anlägger de moteld när poliserna börjar peka på dem med sina lasersikten. Jakt och sportskytte är fritidsverksamheter som leder bort från gatuvåld och drogmissbruk. Jakt är ett livsintresse som du kan bedriva så länge kroppen orkar. Jakt är fysiskt aktiv rekreation och friskvård som utövaren bekostar själv till sista kronan. Och viktigast av allt: jägarna är den fritidsgrupp som bevisligen förekommer minst i brottsregister.
Svensk Jakt Nästa nummer