Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Gåsjakt
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnyheter
Svensk Jakt Fjälljaktsfrågan
Svensk Jakt Grävlingsjakt
Svensk Jakt Julklappstips
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av vintermössor
Svensk Jakt Dovviltets år
Svensk Jakt Så lyckas du med vargjakten
Svensk Jakt Ministern började jaga
Svensk Jakt Aspen ger viltet viktig föda
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Hälgeserien
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Fråga veterinären FRÅGA VETERINÄREN JO
NAS MALMSTEN legitimerad veterinär, maila dina frågor till: jmalmsten@gmail.com Kan hundvalpen gå i trappa? Solveig: Jag har en valp/unghund vars uppfödare säger att den inte får gå i en enda trappa innan den är fullvuxen. Kan det verkligen stämma, när den utan problem går promenader på upp till flera kilometer? SVAR: Det verkar vara vanligt att tro att valpars eller unghundars leder och skelett inte tål att gå i trappor. Men det är inte farligt om man gör det med måtta. En åtta veckor gammal valp kanske inte behöver gå upp för trappor i ett tiovåningshus flera gånger varje dag, men en tolvveckors större hundvalp kan gå upp och ner mellan våningarna i en vanlig villa förutsatt att den har lärt sig, och att den inte faller och skadar sig. Man får göra saker med förnuft och lite känsla – och med måtta. Kan hunden gå i trappor utan att ta ut sig eller falla så är det okej. Kan hunden gå ett par kilometer utan att bli speciellt trött så är det okej. Man ska dock tänka på att växande hundar behöver mycket energi för att växa och röra på sig, så man får inte överbelasta muskler, leder och skelett. Så klart behöver den också mycket vila. Det är nog ovanligt bland jakthundsägare att medvetet överanstränga sin valp eller unghund, eller ge den för lite foder och för lite vila. Dock kan alla hundar med befintliga eller begynnande ledproblem få olika typer av besvär. Misstänker man något så bör man kontakta sin veterinär. Trappor och promenader är okej, men gör det med måtta och njut av valp- och unghundstiden. ‹‹‹ Valpar och unghundar får gärna röra på sig, både upp- och nedför trappor, men det bör göras med hänsyn till att de ännu inte är fullt utvecklade. Vad kan det vara för parasit? Elias: Vad är det för typ av parasit vi hittade på låret på rådjuret? Smittar den människor och går köttet att äta? Tandlossningssjukdom, parodontit, är ett sjukligt och smärtsamt tillstånd som även drabbar viltet. Vad har hänt med bockens tänder? Henrik: Vad har hänt med den här fällda bockens tänder? Är det något som har påverkat den innan den fälldes? SVAR: Det ser ut som att bocken lidit av tandlossningssjukdom – parodontit. Det är när bakterier förstör tandens stödjevävnad, tandköttet, tandcementet och benvävnaden i käkarna. Det förekommer hos vilt i oklar omfattning. Det finns en svensk studie hos vildsvin som visar att det är ganska vanligt, samt sporadiskt hos brunbjörn. Det finns flera orsaker 76 SVAR: Det är svårt att säga exakt det är för en parasit, men det skulle kunna vara en hjärnhinnemask. Man kan med hjälp av parasitens storlek, vilket djur den hittats i och var på eller i djuret den hittats kunna göra en kvalificerad gissning baserad på sannolikhet. Ibland blir det svårt när en till parodontit. Foderinpackningar (foder packas in mellan eller bredvid tänder vid tuggning) är en viktig och vanlig orsak och det kan i sin tur orsakas av felställda tänder, bettfel, extra eller för få tänder, tandbrott med mera, vilket för all del vilt kan ha. Vanligaste orsaken hos sällskapsdjur är felaktigt foder och brist på tandborstning. Då bildas plack på tänderna. Skelettet reagerar på sjukdomen genom att bilda mer benvävnad – det är därför det buktar ut i käken. Det är ett smärtsamt tillstånd och går inte att vända. ‹‹‹ parasit hamnar på en plats där den inte brukar vara. Till exempel om man råkar skära hål på en tarm så att en mask som normalt sett finns i tarmen återfinns i buk- eller brösthålan. Det finns olika arter av hjärnhinnemaskar, och de trivs hos samma eller olika arter, oftast hjortdjur. Smittan överförs när ett infekterat hjortdjur har ägg eller larver i avföringen. Dessa tas upp av en snigel eller snäcka där ytterligare utveckling av parasiten sker. Snäckan råkar ätas upp av nästa hjortdjur där masken tar sig till muskelhinnor eller hinnorna i ryggmärgskanalen. Hjärnhinnemaskar är ofarliga för människor och hittas ibland i muskelhinnor. De kan orsaka sjukdom om de sitter i ryggmärgshinnorna. Vuxna maskars ägg förs med blodet till lungorna, hostas upp, sväljs ner och förs ut med avföringen och smittan kan gå vidare. Vissa djur blir sjuka när hjärnhinnemaskar dör och orsakar en inflammation i ryggmärgshinnan. Parasiter i muskelhinnnor orsakar sällan sjukdom och de smittar inte människor, utan i princip bara idisslare. ‹‹‹ Nr 12 2021 SVENSK JAKT FOTO: HENRIK VON HOFSTEN FOTO: LARS NILSSON FOTO: OLLE OLSSON
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Solens upp- och nedgång
Svensk Jakt Goda såser till fågel
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer