AMES 1
Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Miljöförändr
ing och Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings Universitet. PARISÖVERENSKOMMELSEN GER KRAV PÅ NYTÄNK Världens länder har nu äntligen enats om en ny global klimat– överenskommelse som kallas Parisöverenskommelsen med ett viktigt symbolvärde. Den har nu sikte på att hålla den globala temperaturökningen väl under två grader uppvärmning över förindustriell nivå, räknat från 1850-talet, och sträva mot att begränsa den till 1,5 grader. Två grader anses som oacceptabelt. TEXT: PER ODDMAN FOTO: BJÖRN LISINSKI E n sänkning av gränsvärdet kan tyckas vara liten, men har stor betydelse för både människor, djur och natur som i dag lever på gränsen. Som exempel kan nämnas de önationer som hotas av drunkning då havet höjs som en orsak av den globala uppvärmningen. Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Miljöförändring och Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings Universitet, kommer att tala under Almedalveckan om det senaste inom klimatforskning den 4:e juli: • Näringslivets roll i klimatfrågan och affärsmöjligheter som finns i den pågående klimatomställningen. • Klimatfinansiering, näringsliv och offentlig sektor i fattiga länder bör få kompensation för rika länders klimatkonsumtion. • Behov av klimatanpassning till naturkatastrofer, hur tacklar vi t ex översvämningar? • Vad händer med miljön om Trump eller Clinton kommer till makten i USA? – Parisöverenskommelsen ger ett mycket värdefullt redskap att gemensamt arbeta mot att sänka utsläppen globalt. Men avtalet är bara början på den globala klimatomställning som vi nu står inför, säger Björn-Ola Linnér. MÄNNISKOR KÄMPAR och drabbas hårt av stormar, översvämningar och 12 torka samtidigt som isar i polarområdena smälter i rekordfart. FN:s klimatpanel anser tragiskt nog att detta är något som vi får vänja oss vid allt oftare i framtiden – Olje och -kolländer, som Ryssland och Saudiarabien motsatte sig formuleringar i avtalet som gick ut på att fasa ut fossila bränslen. De ville ha formuleringar som öppnar för att vi tar bort koldioxid ur atmosfären i efterhand eller lagrar koldioxid direkt vid kolkraftverken, så kallad växthusgasneutralitet, berättar Björn-Ola Linnér. KLIMATFRÅGAN ÄR INTE PRIORITERAD i rysk politik, men som en stor utsläpparstat och en av världens största exportörer av fossila bränslen är Ryssland en part som är viktig att få med i en överenskommelse. –Att uppnå negativa utsläpp handlar t ex om att använda tekniker som lagrar koldioxid i berggrunden, vilket kan minska koncentrationen av koldioxid i atmosfären. Vidare finns begrepp som kallas geoengineering. Det handlar om att t ex göda haven så att plankton växer och tar upp koldioxid, säger Björn-Ola Linnér. PARISÖVERENSKOMMELSEN VAR MYCKET LYCKAD. Det här var första gången man lyckades samla ett så stort antal statsmän och ledare för världens länder, närmare 150. Dock misslyckades den att förklara i detalj hur arbetet ska gå till. MED NUVARANDE AMBITIONER vad det gäller den globala uppvärmningen är världen på väg mot en tre grader varmare värld. De närmaste åren är avgörande för vår framtid på vår planet. – Ett stort hot mot miljön är den allt mer växande medelklassen i medelinkomstländer som antar samma konsumtionsmönster som de i världens rika länder.Man räknar med att den kommer att tredubblas från år 2009 till 2030 och det är en enorm utmaning, anser Björn-Ola Linnér. REGERINGEN HAR SOM MÅL att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Miljömålsberedningen föreslår att Sverige skall vara koldioxidneutrala till 2045. Alla utsläpp måste minska och Sverige behöver här vara ett föregångsland och dessutom ge bidrag till fattiga länder. –Det handlar ytterst om att vi måste jobba på flera fronter. Vi måste ha en storskalig satsning på innovationer samtidigt som vi radikalt förändrar våra konsumtionsmönster vad det gäller energi, resurser och livsmedel, säger Björn-Ola Linnér. NY ENERGITEKNIK. Vidare berättar han att man måste satsa på teknik med förnyelsebar energi som till exempel vågenergi i haven, vilket historiskt sätt haft en långsam tillväxt. – OECD-länderna satsar ungefär samma resurser i dag på ny energiteknik som vid senaste oljekrisen 1980, berättar Björn-Ola Linnér. ETT LAND SOM INDIEN är ett exempel med en medelklass på stark frammarsch. Dess regering vill inte bromsa sin ekonomiska utveckling. Indien är ett land som släpper ut mindre koldioxid per person i jämförelse med flera länder i Europa. IDÉN MED UTSLÄPPSRÄTTER, som är en god tanke att måna om miljön och att det ska kosta för de industrier som släpper ut farliga ämnen för miljön, har hittills inte gett den effekt som man önskat. –Det har varit en dålig styrning och reell effekt samt lågt pris. Staten borde istället satsa på att stimulera ny miljövänlig teknik och skärpt lagstiftning, tycker Björn-Ola Linnér. POSITIVA EXEMPEL FINNS det gott om när det gäller miljön. Om man ser till teknikutvecklingen så hoppas man att denna ska skapa nya lösningar och att det kommer att ske snabbt. – Tag till exempel solcellsmarknaden som till och med Greenpeace underskattade i sina beräkningar när man ser till hur mycket solceller som har installerats i världen. Jag tror att vi nu kan stå inför en vändpunkt då möjligheterna med att ställa om till mera miljövänliga alternativ gör att opinion och investeringar trillar över till det positiva. Det leder i grunden till ett bättre samhälle, menar Björn-Ola Linnér. n