BIOINNOVATION 2020 1
BIOINNOVATION 2020 Cirkulär framtid med biobaserad
e material
BIOINNOVATION 2020 Med sikte på återvinningsbar oc
h biobaserad frigolit
BIOINNOVATION 2020 Svensk-finsk samverkan för biob
aserade nyckelteknologier
BIOINNOVATION 2020 Positiva omdömen och kraftfulla
satsningar när BioInnovation når halvtid
BIOINNOVATION 2020 Hållbar industri i Vinnovas fok
us
BIOINNOVATION 2020 Främsta outputen är fler med pr
ocesskunskap inom den biobaserade industrin
BIOINNOVATION 2020 Viktigt att behovsägarna tar pl
ats i förarsätet i BioInnovations textilsatsning
TREESEARCH DET PAPPER SOM TILLVERKAS av dessa fib
rer ser skenbart ut som ett vanligt papper men har en inbyggd ”trigger”-funktion. Så länge fibrerna omges av ett pH som är lågt så uppträder det tillverkade papperet ungefär som ett vanligt papper, men när det utsätts för en svagt basisk miljö bryts kemiska bindningar i cellulosafibrerna och de börjar svälla till en sådan grad att nanofibrerna friläggs. Inom loppet av några få minuter förvandlas det "vanliga" pappret till ett nanopapper. Det blir därmed både genomskinligt och mycket starkt. – Inte nog med att processen är snabb, det tillverkade nanopapperet får också egenskaper som är likvärdiga med dem som laboratorietillverkade nanopapper har, påpekar Yunus Can Görür. Även om det än så länge är oklart hur en industriell process exakt skulle kunna utformas, så innebär metoden ett stort steg i riktning mot att dagens pappersmaskiner skulle kunna användas för tillverkning av nanopapper. DEN NYA TILLVERKNINGSMETODEN är patentsökt tillsammans med BillerudKorsnäs. Karoliina Junka, teknisk expert som arbetar med produktinnovationer på företaget, ser en stor potential: – Projektet är fortfarande i ett väldigt tidigt skede. Om vi får detta att fungera i stor skala så vore det en revolution för möjligheten att producera nanopapper industriellt, säger hon. Nanopapper är med sin genomskinlighet, styrka och barriärförmåga högintressant som förpackningsmaterial. Samtidigt återstår många frågor att besvara, bland annat kring produktsäkerhet, återvinningsegenskaper, producerbarhet och förstås produktionskostnad. För att tidigt få återkoppling från de potentiella användarna av det nya materialet har projektet genomfört en hypotesprövningsstudie finansierad av BioInnovation. Demonstratorförpackningar med transparent nanopapper tillverkades för ett antal varumärkesägare, bland annat inom varugrupperna pasta, konfektyr och hygienartiklar. – Förpackningarna har mött stort intresse och vi har fått många synpunkter som hjälper oss med den fortsatta utvecklingen, avslutar Karoliina Junka. n Karoliina Junka Ljus möjlighet att utvinna väteperoxid ur lignin Nicola Giummarella Foto: Johan Olsson Konstgjort lignin upptäckt när massaprocessen närstuderas Tillverkning av pappersmassa från ved går ut på att bryta ned och avskilja det lignin som håller ihop träets cellulosafibrer. Nu visar ny forskning att denna process också bygger upp helt nya typer av lignin, som inte fanns i det levande trädet från början. Skogsindustrin har länge haft önskemål om att kunna göra mera värdeskapande produkter av lignin. Men det finns fortfarande mycket att lära om dess sammansättning. Nicola Giummarella är post doc på KTH och ingår i en arbetsgrupp som leds av professor Martin Lawoko. Nicola Giummarella har lagt ytterligare en pusselbit i kartläggningen av det lignin som uppstår vid massatillverkning enligt den så kallade kraftprocessen. – Grovt sett kan man säga att jag fått fram en tiondel till av strukturen. Innan jag började var omkring 40 procent av ligninet redan karaktäriserat. Nu har vi lagt ungefär halva ligninpusslet, förklarar Nicola Giummarella. Dimitri Areskogh på divisionen för biomaterial på Stora Enso är industriell partner i forskningsprojektet. – För att öka våra möjligheter att ta ut ett högre värde ur ligninet behöver vi förstå processen bättre. I ett senare skede kan vi förhoppningsvis också styra processen något, för att få fram ligninstrukturer som lämpar sig för olika applikationer. n Eva Miglbauer är doktorand vid Linköpings universitet och forskar inom ett av de projekt som fått finansiering från BioInnovation och Treesearch gemensamma utlysning. Foto: Viktoriia Saveleva Väteperoxid är en kemisk förening med många användningsområden. Men av den volym som tillverkas idag går närmare 100 procent till en enda sak: blekning av pappersmassa. Nu visar forskning från Linköpings universitet att massaindustrin skulle kunna utvinna väteperoxid ur sin egen process – bara genom att tillsätta ljus. Upptäckten har gjorts av doktoranden Eva Miglbauer vid Laboratoriet för organisk elektronik (LOE) på Linköpings universitet. Genom att utsätta det lignin som utgör en komponent i pappersmassan för dagsljusets uv-strålar sker en fotokatalytisk produktion av väteperoxid inne i massaprocessen. – Det här skulle kunna innebära en rejäl förenkling av tillverkningsprocessen för blekt papper. Man hoppar helt enkelt över steget med att tillsätta väteperoxid utifrån. I stället exponerar man massan för ljus, förklarar Eric Glowacki, universitetslektor på Linköpings universitet och fortsätter; – På det här viset får man en nedbrytning av ligninet och en blekning av cellulosan på en och samma gång. n 23
BIOINNOVATION 2020 Steg för framtidens biobaserade
skidhjälm