BIOINNOVATION 2020 1
BIOINNOVATION 2020 Cirkulär framtid med biobaserad
e material
CIRKULÄR BIOEKONOMI Utlysning från Bioinnovation
för biobaserade cirkulära flöden Efterfrågan på produkter med minskad klimatbelastning ökar. För att möta detta krävs en ökad användning av förnybara råvaror och mer resurseffektivt nyttjande genom cirkulära materialflöden. Detta var utgångspunkten när BioInnovation öppnade utlysningen "Material med biobaserade komponenter designade för cirkularitet". Upp till 80 procent¹ av en produkts miljöpåverkan avgörs i designstadiet. De val som görs i designfasen påverkar produktens livslängd om komponenter och material kan användas igen. Cecilia Tall är generalsekreterare för TEKO som är en av initiativtagarna till BioInnovation. Hon leder just nu arbetsgruppen Design för cirkularitet inom regeringens samverkansgrupp för Näringslivets klimatomställning. – I Sverige jobbar vi mycket med återvinning, men vi måste börja göra rätt från början. Vilken är planen när man sätter en produkt på marknaden? Vilka steg behövs för att den ska kunna bli en resurs för någon annan, eller för den ska kunna tas tillbaka till den egna produktionen när den är uttjänt? Här är design och produktion viktiga komponenter, säger Cecilia Tall. Flera policys kommer att påverka den cirkulära utvecklingen. Producentansvar är ett exempel. EU:s avfallslag ett annat som på sikt kommer att innebära att insamlat material inte får brännas – och det kommer i sin tur att kräva återvinningsmöjligheter för alla material. EU-kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi och den svenska regeringens strategi samt handlingsplan för cirkulär ekonomi är ytterligare exempel. – 70 000 ton textil beräknas samlas in per år i Sverige i framtiden. Det behövs en enorm teknikutveckling för att ta hand om detta och utmaningen är gemensam för flera branscher, säger Cecilia Tall. Fem projekt har nu startat som ett resultat av BioInnovations utlysning. – Vi ser fram emot att projekten ska bidra till lösningar för att bygga biobaserade, cirkulära loopar och ge ökad kunskap. Omställningen kommer att påverka många fler yrkesgrupper än vi tror, och det blir en stark kraft när alla drar åt samma håll, säger Cecilia Tall. Här presenteras två av projekten som finansieras via utlysningen. n ¹ EU-kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi. Cecilia Tall Foto: TEKO Näringslivets klimatomställning är ett av fyra strategiska samverkansprogram som genomförs på uppdrag av regeringen. Design för cirkularitet är en av programmets nio arbetsgrupper. Foto: Les Triconautes/Unsplash Hållbart och cirkulärt råmaterial för textilindustrin I regeringens nationella strategi för cirkulär ekonomi pekas textil ut som en prioriterad materialström där Sverige har potential att bidra till omställningen till en cirkulär ekonomi. Projektet CircleStretch vill förbättra förutsättningarna för användningen av biobaserad polytrimetylentereftalat (PTT). Fibermaterialet ingår i Sorona® och Lycra T400® och är idealiskt för textilindustrin när det gäller teknisk prestanda och hållbarhet. Dock utgör den höga kostnaden för PTT-fibrer och avsaknaden av återvinningsmöjligheter de största hindren för att PTT ska kunna ta en större marknadsandel. – Vi vill hjälpa den svenska textilindustrin att hitta fiberalternativ som är gjorda av hållbart råmaterial och att hantera avfall från sina produkter, vilket stärker utvecklingen mot cirkulär ekonomi inom textilindustrin, säger Karin Wilson på RISE som leder projektet. Karin Wilson Foto: RISE 6 Tanken är att använda glycerol, en biprodukt från biodieselproduktion, samt andra värdefulla skogsbruks- eller jordbruksrester för att skapa en kemikalie med högt värde till en låg kostnad. För att sluta cirkeln ska projektet också skapa en kemisk återvinningsväg för uttjänta polymerer producerade från denna avfallskälla. Projektet kommer dessutom att utvärdera de ekonomiska och tekniska förutsättningarna för att ha PTT i en polyesteråtervinning. – Vi är intresserade av alternativ till fibrer med töjningsegenskaper, och inom detta projekt kan vi stödja övergången från fossil elastan till biobaserade och återvunna byggstenar. Det är väldigt intressant att se om vi kan använda en del av den nya PTT-polymeren baserad på vårt polyesterproduktionsavfall, utöver den andra delen av polymeren som kommer från en biobaserad källa. På Borgstena ser vi detta som en möjlighet att lära oss mer om bioekonomi och slutna kretslopp för cirkulär ekonomi, och vi är glada över samarbetet med de andra projektpartnerna, säger Tiina Majuri, Product and R&I Engineer på Borgstena Group Sweden. I projektet deltar, förutom RISE och Borgstena, Lunds universitet, FOV, IKEM samt Kemikaliegruppen vid RISE. Projektet har en total budget på drygt 4,2 MSEK och pågår mellan juni 2020 och december 2022. n Foto: RISE
BIOINNOVATION 2020 Med sikte på återvinningsbar oc
h biobaserad frigolit
BIOINNOVATION 2020 Svensk-finsk samverkan för biob
aserade nyckelteknologier
BIOINNOVATION 2020 Positiva omdömen och kraftfulla
satsningar när BioInnovation når halvtid
BIOINNOVATION 2020 Hållbar industri i Vinnovas fok
us
BIOINNOVATION 2020 Främsta outputen är fler med pr
ocesskunskap inom den biobaserade industrin
BIOINNOVATION 2020 Viktigt att behovsägarna tar pl
ats i förarsätet i BioInnovations textilsatsning
BIOINNOVATION 2020 Steg för framtidens biobaserade
skidhjälm