Marknad Dalarna 1
FASTIGHETER & LOKALER FRAMTIDENS KONTOR Under de
senaste årtionderna har vi sett många olika kontorstrender komma och gå. Vad är de nuvarande trenderna, och hur kommer framtidens kontor att se ut? Kommer vi fortfarande jobba i fasta kontor, eller kommer kontoret vara mer gränslöst? Kanske du till och med förhandlar din nästa löneökning på en parkbänk? TEXT: MARIA VÅRENIUS FOTO: ANNA VUJSIC, CECILIA NIVA, CASPAR HEDBERG TACK TILL FAGERHULT. Kontorsmiljön är den vanligaste arbetsplatsen i Sverige, nästan 60 procent av alla anställda i Sverige arbetar i en sådan minst 25 procent av deras arbetstid. Som ett resultat av digitalisering så har förutsättningarna i den typen av arbetsmiljö förändrats avsevärt. Teknologin har medfört mobilitet och flexibilitet på ett helt nytt sätt; saker som iPads och smart phones har hjälpt till med utvecklingen. En av tre personer som jobbar i kontorsmiljö har sitt eget rum, medan ungefär 15 procent varken har ett eget rum eller arbetsplats, utan får arbeta från en ickepersonlig arbetsstation. Men oavsett vilken typ av kontor du jobbar i så har aktivitetsbaserat kontorsjobb fått ett genombrott. Flexibilitet genomsyrar hela dagen. Du kan ha kundmöten, jobba hemifrån, jobba på tåget, eller gå till andra lokaler eller avdelningar inom företaget. Andra ämnen som är av stort intresse inom den moderna kontorsforskningen är hållbarhet och klimatfrågor. Vilken form ska övergången till ett hållbart perspektiv ta när det handlar om kontorsarbetsplatsen? Hur kan vi utveckla moderna kontor som främjar medarbetarnas hälsa, företagets välmående och planetens bästa? Enligt Susanna Toivanen, professor i sociologi på Mälardalens Universitet, så är ett ”hållbart kontor” ett kontor som tillfredsställer de nuvarande behoven i en kontorsmiljö utan att kompromissa med behoven hos framtida generationer. – Den här klassificeringen som hållbarhet är baserad på den klassiska definitionen hos Brundtlandrapporten (rapporten Vår Gemensamma Framtid som togs fram av Världskommisionen för miljö och utveckling som leddes av Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland på uppdrag av FN 1987, reds anm.). Detta gäller miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Den sociala aspekten inkluderar de anställdas hälsa, likaså hälsan hos samhället i stort samt hela planetens. Vi pratar också om ”hälsosamma kontor” - där utgångspunkten är en definition som kommer från ett stort forskningsprojekt som tittade på långsiktigt hälsosamma företag för att upptäcka vad det är som skiljer dem ut. Detta mäts, bland annat, genom att titta på sjukfrånvaro baserat på olika kontorstyper, berättar Toivanen. När det handlar om den fysiska miljön så brukar man prata om SLA - sound, light, air. Detta är vanligtvis de stora utmaningarna på ett kontor, speciellt i sådana med öppen planlösning. När det till exempel kommer till ljuset brukar man beakta hur detta kan fördelas jämnt över hela lokalen, och även i mitten av kontorslandskapet. I en del kontorslandskap inuti större byggnader kan det bli ett problem. Där kan man snabbt se vilka platser som är de mest populära - de nära fönster med utsikt och naturligt ljus. Ljud kan också vara ett problem i kontorslandskap. Det är viktigt att få hjälp med akustiken redan tidigt i planeringsstadiet så man kan planera ljudmiljön så bra som möjligt. Det finns inga riktlinjer för oväsen som en arbetsmiljöfaktor i en kontorsmiljö, och hur mycket någonting stör är ofta en subjektiv upplevelse för var och en av. När det kommer till luftmiljön så handlar det både om temperatur och ventilation. Till exempel kan kontorsrenoveringar, där väggar flyttats och den existerande miljön har möblerats om, påverka ventilationen. Den kanske från början inte är designad för att klara av så många anställda som organisationen nu kräver. I detta fall kan det kännas som att det inte riktigt finns tillräckligt med luft. Det finns fysiska faktorer som påverkar en persons uppfattning av arbetsmiljön som helhet. Ofta är det en kombination av påfrestningar - ljud, ljus och luft - kanske alla på samma gång, som påverkar hur vi uppfattar miljön och våra prestationer. Om vi istället tittar på utmaningarna för framtidens arbetsliv så kan vi redan se att vi går igenom en period av snabb och konstant förändring. – Symptomen man ser under en period med snabb utveckling är att folk inte kan hålla jämna steg med utvecklingen, vilket kan leda till ökat antal sjukdagar, säger Professor Toivanen. – Varje ny era har upplevt samma mönster. Introduktionen av elektricitet förändrade förutsättningarna för arbete - plötsligt kunde vi arbeta även när det var mörkt. Tågens ankomst var också en stressfaktor. Alla dessa perioder har sett deras sociala förändringar, och har uttryckt en nivå av stress och tillhörande 26 Dalarna