Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30 "Vi måste röra om i grytorna"
Svensk damgolf har efter de senaste årens stora framgångar tvingats notera ett mellanår denna säsong. Nu gäller det att analysera läget för att sedan kunna komma tillbaka med full styrka, skriver damernas förbundskapten, BARBRO MONTGOMERY, i sin summering av den gångna säsongen. Golfsäsongen är slut. Det är dags att se tillbaka och att planera för framtiden. Herrarna har haft ett bra år. Om vi bortser från Marie Wennersten och Lotta Neumann, har däremot - med undantag för några goda individuella placeringar och en 4:e plats i EM - damsidan haft ett typiskt mellanår. Detta kom inte helt oväntat. Vi har ridit på en här lig våg alltsedan segern 1978 i JEM på Sardinien. Trots den ge nerationsväxling som skedde har vi väl aldrig haft ett så starkt lag, med sådan bredd, som när vi vann EM 1981 i Portugal. Var står vi nu? En verklig glädjekälla är att Ma rie och Lotta så snabbt har etable rat sig i Europatouren. Marie som 10:a och Lotta som 12:a efter en halv säsong - 1:a och 2:a om man räknar snittscorerna. Båda har spelat in i det närmaste 150 000 kr. Jag tror på en fin fort sättning och vi önskar dem varmt lycka till! Pia Nilsson och Charlotte Mont- gomery - liksom Marie så länge hon spelade där - har haft det kämpigt på den tuffa USA-touren. De ligger nu som 107:a resp 109:a med mindre inspelade pengar på en mer resurskrävande tour. Båda jobbar på för fullt och kommer sä kert igen. Våra hemmaproffs med Liv Wollin i spetsen har hävdat sig nå got så när men har delvis saknat morötter. Den saken hoppas vi kunna göra något åt nästa säsong med en mindre damtour här hem ma som en början. För liten motivation När det gäller elitspelarna bland damamatörerna uppställer sig en rad frågetecken: Hur är det med motivationen? Går verkligen alla med tillräcklig kraft in för uppgif ten? Det kan till en början konstate ras att vi saknar pojksidans bredd. Landslagsplatserna där är mera svårerövrade och kräver därför en större skärpning. Ibland har vi landslagskaptener en känsla av att de äldre flickorna inte alltid känner spelglädjen och viljan att satsa för fullt på golfen, att motivationen brister med and ra ord. Till detta kan finnas flera förklaringar. Drömmen om USA intar hos många en central plats i medve tandet. För flera av elitspelarna har studier på college i USA blivit något av ett måste. Det är förståe ligt. Ett fascinerande land och ett ofta spännande liv såväl på col lege som i övrigt, tuffa golftäv lingar, rikliga träningsmöjligheter och kanske också hoppet att verk ligen lyckas i golfen och nå de sto ra pengarna. Men är USA det alle na saliggörande? Ser man på saken i ett vidare perspektiv finns visst utrymme för tveksamhet. Om flickorna satsar på en framtid inom golfen där ute men inte lyckas, vilka jobb kan de då med sin annorlunda utbildning få i Sverige? Vidare gäller att det inte är givet att coacherna där har så väl ut vecklade träningsmetoder. Våra spelare har sagt oss att coacherna i allmänhet sätter kvantiteten hög re än kvaliteten när det gäller trä ningen. Bra är att de begär goda tävlingsprestationer. Lagets fram gångar är ansiktet utåt och där med det viktigaste för coachen. En särskild press utgör det förhållan det att förmånen av scolarships ställs i relation till tävlingsresulta ten. Hamnar i kläm Vi elitansvariga i SGF tycker och begär exakt detsamma av spe larna, när de är hemma i Sverige. Men inte ens den mest durkdrivne prospelare orkar hålla igång för fullt 12 månader om året. Här hamnar vi ofta i kläm. Väl hemma vill flickorna koppla av från golfen. Det finns familj, kompisar och så förstås pojkar, som sällan tycks vara beredda att inrätta sig efter flickornas golfprogram. (Tänk om situationen var den motsatta!) Det är inte lätt att försöka sitta på så många hästar samtidigt. Flickorna blir splittrade och får svårt att ladda upp ordentligt inför stora evenemang. Resultaten ute blir. Både flickorna själva och lag kaptenerna blir besvikna. I SGF har vi inte funnit någon bra lösning på de här problemen, om det nu ens finns någon. Eva Fredenlund skall dock i vår besöka en del coacher i USA, se hur de arbetar, kanske försöka så ett frö om vårt sätt att jobba (där mental träning är ett viktigt led i helheten) och försöka få dem att inse att det faktiskt också är angeläget att flic korna är fit for fight, när de kom mer hem till Europa. Vi skulle, åtminstone i ett något längre perspektiv, vilja här hem ma skapa ett alternativ till USA- vistelsen. Kanske skulle det passa en del bättre som mindre genom gripande och kostnadskrävande och på sitt sätt tryggare. Vad jag i första hand tänker på är rätt till förlängd studiegång på både golf gymnasium och universitet; möj lighet till tränings- och täv lingssessioner på kontinenten varvade med studier och träning på hemmaplan. Skapa alternativ Det finns ytterligare frågeställ ningar: Skall vi försöka ge spe larna ordnade möjligheter till ut bildning samtidigt som de får tid för golf eller skall vi satsa på att få fram riktigt unga storstjärnor ge nom att utbildning i vanlig bemär kelse skjuts upp till dess man, när vederbörande är i 22-24-årsål- dern, vet vartåt det lutar? Helst borde nog både modellerna stå till buds. Jag tycker att vi har ganska bra träningsrutiner för våra spelare. Internationellt har vi otvivelaktigt legat långt framme med våra me toder, men kontinenten har tagit efter oss och knappar nu in på för språnget. Vi tänker dock inte sitta med armarna i kors utan anser att mycket kan göras för att göra trä ningen mer allsidig samt därmed mer stimulerande och kvalitativt bättre. Även här är det fråga om en balansgång. Det hela får inte bli så vetenskapligt och utstuderat att leken och spelglädjen kommer för mycket på mellanhand. Även i fortsättningen bör den mentala träningen komma i blick punkten. Den torde bl a vara ett av de viktigaste botemedlen mot en av våra största svagheter - putt- ningen, särskilt under press. Man måste dock ha klart för sig att det här kostar pengar och därmed yt terst är en resursfråga. Ge och ta Vi i ledningen på damsidan är i vart fall beredda att arbeta för att våra spelare skall få ännu bättre möjligheter. Dessutom ses ju elit golfen över just nu av elit- och ungdomskommittéerna. Men jag vill stryka under att, om vi skall lyckas på det internationella pla net, så är det en fråga om att ge och ta. Spelarna måste också stäl la upp - helt och fullt, entusias tiskt och målmedvetet - både vad gäller träning och på de stora täv lingarna. Den som inte är beredd att göra det skall inte heller ingå i ett landslag. Vi har yngre förmågor som verkligen har börjat visa framföt- terna och som kanske skulle ha gjort det i ännu högre grad om inte de »gamla» hade belagt landslagsplatserna. Dessa ungdo mar har i viss utsträckning fått pröva sina krafter ute på kontinen ten. Vi tror att detta kommer att bära frukt och att det finns anled ning att hårdare gå in för dem som har kvar entusiasmen och vil jan att satsa för fullt. Bättre publicitet En annan sak som jag vill berö ra är mansfixeringen när det gäl ler publiciteten om golf i press och andra massmedia. Vi har i stor utsträckning levt i skuggan av herrarnas Europatour och SGT- touren. (Kanske har även vi i elit- och tävlingskommittéerna låtit problematiken kring SGT-touren komma alltför mycket i centrum.) Jag skulle exempelvis gärna se större reportage i Svensk Golf från JSM och YJSM, även om det skulle inkräkta på utrymmet för herrtourtävlingarna, och naturligt vis mera rapporter från Maries och Lottas framgångar. Det är att märka, att de dock anses värda ru briker i golftidningar och dags press i Storbritannien. Massme dia tycks alltid ha svårt att få upp ögonen för damernas prestatio ner. Det går faktiskt att skriva om damgolfen och debattera den. Se på Lennart Anderssons artiklar för Helsingborgs Dagblad! Han bryter verkligen en lans för damerna. Tänk om hans kolleger gjorde det samma. Jag tror på svensk damgolf. Vi kommer tillbaka med full styrka. En annan sak är att det nog be höver röras om i grytorna. De gamla, på amatörsidan i grunden goda krafterna, bör blandas med de nya till en kraftfull och hälso sam brygd. Nästa år vid den här tiden skall vi förhoppningsvis ha säkrat ännu ett - det fjärde - JEM-guldet och en bra VM-place ring liksom en eller annan indivi duell topplacering i internationel la amatörsammanhang. Våra Eu ropaproffs bör ligga ännu högre upp på tio-i-topplistan och för hoppningsvis även våra USA-spe- lande proffs bra mycket bättre till på sin lista. Detta är målet! 30 SVENSK GOLF 12/1985
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67
Svensk Golf Sida 68
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71
Svensk Golf Sida 72
Svensk Golf Sida 73
Svensk Golf Sida 74
Svensk Golf Sida 75
Svensk Golf Sida 76
Svensk Golf Sida 77
Svensk Golf Sida 78
Svensk Golf Sida 79
Svensk Golf Sida 80
Svensk Golf Sida 81
Svensk Golf Sida 82
Svensk Golf Sida 83
Svensk Golf Sida 84