Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53 het och vilken hastighet spela
rna har kunnat få maximalt på klubb huvudet i träffögonblicket. (Se de fyra tabellerna). Sammanställningen omfattar procentuell fördelning av totalt nedlagd träningstid, nedlagda timmar på olika faktorer i spelet, spelträning, styrka, uthållighet och mental träning. Vissa intressanta data kan vara värda att mer uppmärksammas än andra. De svenskar i gruppen, som spelat på de internationella tou- rerna, Europatouren, Asientouren och Australientouren, har spelat i genomsnitt 80 tävlingsvarv. Des sa 80 varv kan räknas om till cirka 500 timmar golf i form av tid till uppvärmning och nervarvning plus cirka 5 timmars spel på täv lingsbanan. I snitt handlar det för dessa spelare om cirka 13 tim mars tävlngsspel per vecka (vissa veckor är tävlingsfria). De i grup pen som företrädesvis spelat på svensk mark har av förklarliga skäl något färre antal tävlingstimmar. I genomsnitt har också motsva rande tid lagts ned på träning i oli ka former. Tävlings- plus tränings tid tillsammans utgör alltså den direkta arbetstiden för en heltids satsande professionell svensk golfspelare. Till detta kommer så också res tid, tid anslagen åt sponsoråta ganden, bokföring, planering etc. Vi kan således konstatera att ar betsveckan är fulltecknad. Ingen hade väl heller trott något annat. Per-Arne flitigast Vem har tränat mest? Rätt gis sat, Per-Arne Brostedt. Han är den som i gruppen lägger ned mest tid på träning, eller för att vara mer exakt - 744 timmar under de vec kor vi granskat mot cirka 500 för gruppen i genomsnitt. Vad vi inte kan mäta, är kvalite ten på träningen. Varje topp idrottsutövares mål är självfallet att träna optimalt. Alltså att få så hög verkningsgrad som möjligt på nedlagd träning. Beträffande fördelningen av träningstiden kan man konstatera, att SPELTRÄNING som är den näst tävling mest kompletta trä ningsformen, också ägnas mest tid - 42,7 procent i genomsnitt. Som nr 2 kommer träning med klubborna JÄRN 5 - WEDGE - 18,5 procent av total tid har lagts ned på den delen av träningen. Den viktiga PUTTNINGEN har fått 12,3 % av den totala tiden. Inget klart samband Hur har. då utfallet blivit? Går det att läsa ut några klara sam band? Är den som tränar puttning mest också den bästa puttaren? Krister Kinell har den bästa putt- ningsstatistiken. Krister har 30,7 puttar i genomsnitt per varv. Siff- Ove Sellberg sitter på sitt hotellrum i samband med Italian Open och fyller i sitt underlag till datalistorna i PRAT-projekt. Ove kan glädja sig åt fina värden. ran skall ställas i relation till anta let träffade greener. En missad green med några meter skapar ju bättre möjligheter att komma nära hålet med nästa slag, än om bol len skall slås in på green från 100 meter. Krister har träffat 63 pro cent av de greener som han för sökt träffa med inspelen. Detta är 7 procent mindre än gruppen i snitt. Krister har tränat puttning 9,8 procent av total tid, exakt som genomsnittet i gruppen. Tvåa i puttningstoppen kommer Magnus Persson. Magnus har 31,7 puttar i snitt och 68 procent greenträffar, vilket är bara två pro cent under snittet. Magnus har tränat puttning 9,0 procent. Såle des går det inte att påvisa något direkt samband. För att få fram detta, måste man studera kvalita tiva data osv som finns med un der träningen. En annan aspekt i sammanhanget är också hur myc ket tid de här grabbarna lagt ned tidigare säsonger på puttnings- träning. Vältränad Ove Ett tydligt samband kan dras mellan uppnådda resultat och fysisk status. Hög fysisk status har stort sa.m- band med jämnhet, låg snittscore och mycket inspelade pengar. Ove Sellberg toppar statistiken över snittscorer. Ove har bara missat en »cut» (kvalgräns efter 36 hål) under hela säsongen. (Han missade sin andra sista veckan i oktober i Australien men tävling arna i Australien hösten -85 finns inte med i statistiken). Tittar vi på Oves fysiska kvali teter skall vi finna att han toppar löptestet, stående längdhopptes- tet, vertikalhopptestet och ligger mycket nära toppen i gruppen i övriga tester. De som väsentligt skiljer Oves träning i år från fjol årets, är att han i år vidmakthållit konditionsträningen under hela säsongen. Ove satte tom »svenskt golfrekord» på 3.000 me ter i september. Veckan efter STIAB Grand Prix sprang Ove de 3.000 metrarna på Bosöns inom- husbana på den mycket aktnings värda tiden 10.17 minuter. Anders Forsbrand är tvåa vad beträffar inspelade prispengar och lika med trean i vår statistik vad gäller snittscore. Anders pas sade på att göra sin bästa tävling, när det gav som mest utdelning i pengar, nämligen British Open. Han har inte samma gedigna grundfysik som Ove, men Anders är naturligt stark tack vare en allsi dig idrottslig uppväxttid, men han lägger inte ned samma omsorg på den fysiska träningen som Ove och trean Mats Lanner. Mats och Anders har samma snittscore i förhållande till par - 1,2 över. Mats Lanner, Magnus Persson och Per-Arne rostedt vi sar också upp fina värden i de fy siska testerna. Intressanta plock Ove Sellberg har gjort bunker besök kring greenerna 113 gånger på 83 varv eller omräknat i snitt, 1,4 per varv. Ove sänker 0,7 av dessa 1,4 eller omräknat i procent - 52 procent »sänker» är lika med spela upp bollen på green och därefter enputta. Mats Lanner har gjort 104 mot svarande besök på lika många varv - 1,3 per varv. Av dessa har han sänkt 0,4 - eller 30 procent. Per-Arne Brostedt har endast besökt 79 greenbunkrar och klarat 33 procent up-and-downs. Mats Lanner har vid 347 tillfäl len legat inom 10 meter från greenkanten, chippat (pitchat) in och sänkt med enputt vid 208 av dessa tillfällen - alltså 60 procent. Ove Sellberg har hamnat i mot svarande läge vid 208 tillfällen och klarat 152 av dessa med chip (pitch) och enputt - alltså 63 pro cent. Ove har träffat 0,8 fler greener per varv jämfört med Mats. Hur kommer det sig, att Mats vid 107 tillfällen fler har hamnat i chip-po- sition? Spelsätt, strategi, medve tet, omedvetet? Om säsongen 1985 i stort varit mycket framgångsrik för flera av spelarna i gruppen, så finns det också de som haft en mindre lyc kad säsong. Varför? Höjd målsättning Freddy Carlson blev 12:a på fjolårets order-of-merit, i år finns han inte bland de 50 bästa. Freddy kommer igen till nästa år, då han i lugn och ro fått smälta den nya tekniken. Magnus Sunesson har heller inte lyckats under denna säsong. I fjol vann Magnus en SGT-tävling och var ofta med i toppstriden. Magnus är oerhört ambitiös. I am bition att bli bättre har det låst sig för Magnus. Självförtroendet har sviktat och resultaten har blivit sämre. Magnus skall - förutom den utmärkta hjälp han får från Mikael Sorling - också inför nästa år arbeta med läkare kunnig i idrottspsykologi. Krister Kinell har också haft ett motgångens år. Krister genom gick en knäoperation i vintras. På grund av denna har han inte kun nat träna lika ambitiöst som under tidigare säsonger och har framför allt inte haft den för Krister så ut märkande höga fysiska status han haft tidigare år. Dessutom ändra de Krister sin målsättning under säsongen från internationell till nationell toppnivå. Mats Hallberg till sist har efter sitt stora premiärår 1984 denna säsong haft ett mer normalt ut vecklingsförlopp. Mats kommer med ökad fysisk status och flera års rutin bakom sig att vara tillba ka i det översta skiktet bland svenska proffspelare. De flickor som varit med i pro jektet förtjänar ett kapitel för sig. I skrivande stund har vi inte till gång till alla data, därför ber vi att få återkomma med analys och kommentarer kring dem. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan vi ef ter första året med PRAT-projektet göra viss konstateranden: Generella slutsatser på sam band mellan träning och tävlings resultat spåras. Samband mellan hög fysisk status/fysisk träning och bra täv lingsresultat spåras. Fortsatt utveckling och rationa lisering för att optimera träningen skall göras. Den mentala sidan - självför troende, koncentrationsförmåga kopplat till »psykisk kyla» och be dömningsförmåga av sin dags form och taktik - skall det också jobbas vidare med. Inspelsstrategi kopplat till kart läggning av greener och puttningsteknik skall utvecklas så att svenska spelare kan nå inter nationell klass i puttning, dvs un der 30 puttar och över 70 procent greenträffar. SVENSK GOLF 12/1985 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67
Svensk Golf Sida 68
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71
Svensk Golf Sida 72
Svensk Golf Sida 73
Svensk Golf Sida 74
Svensk Golf Sida 75
Svensk Golf Sida 76
Svensk Golf Sida 77
Svensk Golf Sida 78
Svensk Golf Sida 79
Svensk Golf Sida 80
Svensk Golf Sida 81
Svensk Golf Sida 82
Svensk Golf Sida 83
Svensk Golf Sida 84