Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33 dade träklubbshuvuden, lack, j
ärnfilspån från järnklubbor som träffat en sten och behövde slipas, snus och någon gång även av starkare varor. Varje vinter såg Carl-Eric över medlemmarnas klubbor. Varje gång han kom till Sven Schallings oerhört välskötta set brukade han säga: »Detta är golf.» Den kommentaren var nog det högsta beröm som kunde ges. Samtidigt med arbetet berättade Carl-Eric episoder ur sitt golfliv. Där nämndes namn som Barlow, Perry, Dodd och Braiser och andra stora britter, som kom hit på tju go- och trettiotalet. Där nämndes banor som Viken, Rya, Kalmar och Nybro, som alla bär spår av Carl- Erics hand. Han berättade om Aseda-John, rallaren som hjälpte honom att bygga Nybrobanan och då förälskade sig i bunkerkon struktionen som sådan, dvs mjukt rundad med vit sand och över hängande kanter. »Hör du Carl- Eric, när jag fått en tolva på tipset kan du väl komma och bygga en sådan här bunker vid mitt torp?» - Vad i all världen skall du med den till?» - »Jo, där skall jag ligga pä söndagarna och dricka öl!» Samtidigt med berättandet arbe tade de kolossala händerna. Till ett trähuvud som behövde lack dög det inte med en aldrig så fin pensel. I stället smektes lacken på med ett stort pekfinger. Så där en sex, sju gånger innan resultatet var nöjaktigt. Någon Du-reform hade inte nått klubben vid denna tid. Juniorerna sade »tant» respektive »farbror» om man var på sådan bekant fot, annars var det börds- eller yrkes titlar. En gång spelade jag tävling och fick ända in på 18:e hålet an vända meningar som: »Vill övers telöjtnanten att jag skall passa flaggan?» Carl-Eric använde för sin del en särskild tilltalsform, vi- formen: »I dag harvi en lätt slice.» En av de heta sommardagarna 1959 sa han följande till en av vär men något loj elev: »Nu tror jag vi ställer direktören i skuggan, så blir vi litet livligare.» » Tävlingsdeltagarna uppträdde förstås som uppspelta rashästar» Då som nu var torsdagarna damdag. Redan på morgonen (tävlingen började efter lunch) hissades flaggan, sopades alta nen och, vid kyligt väder, förbe reddes en brasa. Efterhand som deltagarna, sällan mer än ett fem tontal, dök upp skulle deras bagar lyftas ut och klubborna ses över. En och en försvann damerna se dan bakom huset med Carl-Eric som gav swingarna en sista fin- slipning och självförtroendet en sista kick: »I dag är vi i fin form.» Tävlingarna var tämligen infor mella. En kvart före första start samlades alla som ville vara med i klubbhuset för lottning. Stor hän syn togs till eventuella sym- och antipatier. Därefter begav sig alla i samlad tropp till ettans tee, som låg helt livsfarligt djupt inne i sko gen bredvid 18:e green. Tävlingsdeltagarna uppträdde förstås som uppspelta rashästar och var totalt glömska för faran med bollar som rikoschetterade från träden framför tee. En stacka re inledde en gång en tävling med två knallhårda tallträffar. När han från en plats cirka 25 meter bakom första tee skulle slå sitt tredjeslag fick han från en av medtävlarna höra en försynt begäran om att hämta en kofta, eftersom han ju ändå var på väg tillbaka till klubb huset. Regelboken togs sällan fram. Den behövdes knappast eftersom man benhårt tillämpade den nu mera bortglömda huvudprincipen att bollen spelas som den ligger (underförstått hur den än ligger). Droppning undveks, särskilt se dan den vige Christer Arnbäck vi sat sig kunna gå ned i brygga och placera bollen på en tuva. Men visst hände det - i synnerhet i slu tet av jämna matcher - att regel kunskaperna vädrades. En gång blev t ex Carl-Eric varse att hans motståndare drog upp en mask (det hade nyss regnat) så skickligt ur sin puttlinje på 17:e green att den stackars masken gick av på mitten. »Aha», utropade Carl-Eric, »mitt hål. Du bröt av ett växande föremål.» Motståndarens lama in vändningar om att masken före föll honom fullvuxen, viftades bort med ett överlägset: »Det vet ju alla att maskar aldrig slutar växa!» »Tyst och försynt, storögt och ivrigt lyssnande följde han med som caddie» Av medlemmarna runt 1960 finns numera ett trettiotal kvar i klubben. Jag skall här bara nämna ett par. Vid denna tid dök det upp ett ungt par från Lund. Med sig hade de en liten blyg tioårig son. Tyst och försynt, storögt och ivrigt lyssnande följde han med som caddie när Kirre Ewe och jag spe lade. Det gamla talesättet att »man lär sig mycket bara genom att titta» besannades fort. Efter några år var gossen, Christer Nils son, scratch-spelare. Fortfarande följer han oss storögt. Fast jag tror inte han lyssnar så mycket längre. »De lyckades bevara och förstärka den sällsynt trivsamma atmosfären» Även om det var så att Carl-Eric och många särpräglade person ligheter bland medlemmarna gav klubben dess atmosfär av en stor familj måste det ändå framhållas att förtjänsten av denna familje stämning till stor del berodde på de båda som var klubbens ordfö rande under denna tid. Först Bertil Ewe och sedan Viking Tamm. Trots stora olikheter till person och sätt lyckades de bevara och förstärka den sällsynt trivsamma atmosfär som är KGK:s egen och som för övrigt alltjämt består (un der åren har jag jämsides med KGK varit med i sex andra klubbar så jag har jämförelsematerial). Det enda jag egentligen saknar från den nu beskrivna tiden är den då allmänt tillämpade, oskrivna regeln att man skulle släppa ige nom äldre medlemmar. Som jag såg fram mot den dagen .. . JÖRGEN BENGTSSON SVENSK GOLF 12/1985 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67
Svensk Golf Sida 68
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71
Svensk Golf Sida 72
Svensk Golf Sida 73
Svensk Golf Sida 74
Svensk Golf Sida 75
Svensk Golf Sida 76
Svensk Golf Sida 77
Svensk Golf Sida 78
Svensk Golf Sida 79
Svensk Golf Sida 80
Svensk Golf Sida 81
Svensk Golf Sida 82
Svensk Golf Sida 83
Svensk Golf Sida 84