Omtanke 1
TEMA: SKYDDAT BOENDE Kvinnohuset Selma har 12 nyr
enoverade lägenheter. Målet är ett liv fritt från hot och våld Behovet av skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och barn ökar drastiskt. För ett år sedan öppnade Patia upp sitt tredje skyddade boende som ett komplement till Kvinnohuset Ljung och Kvinnohuset Fredrika. – Det är ett ökat tryck på våra skyddade boenden vilket medfört att vi öppnat Kvinnohuset Selma med lägre skyddsnivå, säger verksamhetschefen Ajsa Kuloglija. TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO Patia öppnade upp sitt första skyddade boende 2016, Kvinnohuset Ljung. Verksamheten blev fullbelagd inom kort och två år senare beslöt man sig för att öppna upp Kvinnohuset Fredrika, för att möta det utökade behovet av skyddat boende. Det som skiljer verksamheterna åt är bemanning och skyddsnivå. På Kvinnohuset Ljung och Fredrika är det skyddsnivå 3 med bemanning dygnet runt och på Kvinnohuset Selma är det skyddsnivå 2 och 1 med bemanning fram till åtta på kvällarna. Verksamhetschefen Ajsa Kuloglija, som är socionom och tidigare verksamhetschef inom Attendo, möter mig i korridoren i den totalrenoverade våningen med 12 boendelägenheter, gemensam tvättstuga och långbord för samlingsstunder. I en hylla ligger leksaker för barnen och på golvet har någon i all hast lämnat en sparkcykel. Till Kvinnohuset Selma kommer våldsutsatta kvinnor och barn från hela Sverige och för tillfället bor det tio kvinnor med medföljande barn här. – Behovet är stort och det ökar i takt med att samhället har blivit bättre på att uppmärksamma våldet samtidigt som skammen kring våld i nära relation luckras upp, sakta men säkert, säger Ajsa. De har bara huserat i den nyrenoverade fastigheten i ett par månader. Skenet är dämpat i korridoren och inredningen är stilren. I taket hänger en rad färgglada ballonger som vittnar om barnkalas och man kan för en stund föreställa sig barnens skratt och slammer med stolar mot golvet. KVINNORNA OCH DERAS barn, som slussas hit av Socialtjänsten, ofta akut, ska få möjligheten att ha ett så normalt liv som det bara går. Kvinnorna kommer ofta med bara kläderna de har på sig och de mår väldigt dåligt. – Kvinnorna är omtumlade och sköra när det kommer till boendet i undran om vad som kommer att hända härnäst. De är mycket känslor och tankar. Många av kvinnorna befinner sig i en kris när de kommer till boendet. När kvinnorna väl landat på det skyddade boendet uttrycker de tacksamhet för den hjälp de får på plats. Innan kvinnor och barn placeras på ett skyddat boende görs en lämplighetsbedömning tillsammans med placerande socialsekreterare. Då ser man om det skyddade boendet är rätt för kvinnan utifrån aktuell hotbild, geografiskt område och kvinnans behov av hjälp. – UNDER PLACERINGENS tid kartlägger vi våldets omfattning och vilken typ av våld kvinnan varit med om; det kan vara allt från fysisk, psykisk, sexuell, latent, materiellt eller ekonomiskt våld. Våldet kan ha många olika skepnader. Verksamheterna kartlägger våldet genom bedömningsmetoderna FREDA och Patriark. FREDA används vid våld i nära relationer och Patriark används vid hot och våld i hedersrelaterad kontext. Vid dessa utredningar kartläggs även kvinnans risker och styrkor. Alla kvinnor som kommer till oss är i olika faser i livet och måste bemötas därefter. www.ssil.se | 21