Nordens Tidning 1
20 825, Estland 225, Finland 32 150, Lit
auen 275, Lettland 330, Polen 10 255, Sverige 156 110. Antalet flyktingar är en utmaning för de medlemsländer där flyktingar väljer att söka asyl. Det handlar om praktiska utmaningar som att exempelvis hitta bostäder, skolplatser och språklärare men även om relationer till de nyanlända, möta rädslor hos den egna befolkningen och att förstå kulturskillnader. SAMTIDIGT SOM flyktingströmmarna utgör en utmaning för samarbetet inom EU och för de enskilda medlemsländerna så är det flera länder som är i behov av invandring för att möta den demografiska utmaning som en åldrande befolkning innebär. Flera länder har även en obalans på arbetsmarknaden med underskott på kvalificerad arbetskraft inom viktiga sektorer som tillverkningsindustri och sjukvård. Det kan här särskilt noteras att i synnerhet flyktingar från Syrien är unga, 90 procent är under 40 år och 50 procent under 20. Många av dem är välutbildade och redo att ta jobb i våra länder. I NORRA EUROPA är befolkningstätheten relativt låg och många mindre städer lider av effekterna av många år med urbanisering. Dessa städer och samhällen välkomnar flyktingar och kommer att göra vad som krävs för att få de nyanlända att trivas, att hitta bostäder och sysselsättning. Här finns möjligheten att rädda den nedläggningshotade skolan eller affären. I ANDRA DELAR av Europa är invånarna rädda för migranter med en annan kultur och religion jämfört med majoritetsbefolkningen. I Östersjöregionen finns exempel på ett öppet sinne för invandrare och ett välkomnande förhållningssätt men även exempel på motsatsen. Oavsett vilket är en smidig integration i det nya landet inte bara viktigt för den enskilda individen men även för den allmänna opinionen och samhället som helhet. Den snabba ökningen av nyanlända kräver mer av samarbete mellan de människor och organisationer som anförtrotts ansvaret för att integrera flyktingar. Många initiativ har lanserats på sistone och det som behövs nu är ett effektivt system för att samla erfarenheter och sprida goda exempel. Föreningen Norden fick under året ansvaret för migration inom EU:s Östersjöstrategi, ett tillägg till tre tidigare ansvarsområden; utbildning, forskning och anställbarhet. Under våren arrangerades tillsammans med kollegorna i Hamburg en rad workshops och studiebesök för att ta fram en eller flera insatser som kompletterar det som redan görs i våra länder. Resultatet blev en kunskapsplattform där experter och politiker erbjuds möjlighet att i arbetsgrupper arbeta med metodutveckling. Arbetet i plattformen startar efter årsskiftet med arbetsgrupper som: digitala stödfunktioner, medverkan av civilsamhället samt validering. Plattformen skapas för hela Östersjöregionen men med en kompletterande plattform på Nordkalotten. Den senare plattformen ges ett bredare uppdrag att även arbeta med långtidsarbetslösa unga. ANDERS BERGSTRÖM öreningen Norden och Ung Media kommer tillsammans lansera skriften ”Ta nätet på allvar” under november och december 2016. Målgrupp är främst skolpolitiker, tjänstemän, skolledare, lärare, förbund, idrotten, föräldrar och media. Några av alla aktiviteter som kommer genomföras är: a) Löpande kommunikation med skolor, bibliotek, ämneslärarföreningar och andra intressenter inom skolväsendet. b) Spridning via ämneslärarföreningar av boken och en lärarhandledning. c) Uppdatera information om projektet i Föreningen Nordens hemsida och sociala medier. d) Artikelunderlag till media. e) Podcast och liknande. f) Frukostseminarier. g) Utveckling och uppbyggnad av ett nordiskt skolnätverk med utgångspunkt svenska skolor. h) Kontakt och samarbete med personer som arbetar med hatbrott inom en lång rad myndigheter och andra organisationer. i) Lärarhandelning och fortbildning av lärare (Ung Media). j) Utbildning av lanserare tillika klassrums-utbildare (Ung Media). Vill ni veta mer, ta kontakt med Bo Andersson, föreningen Norden, Eydis Valsdóttir, föreningen Norden, Sandra Rönnsved Ung Media eller Johan blomqvist, Ung Media. nordens tidning nr 4 | 2016 21