GLAS 1
” GLASBRANSCHEN HAR ALLTID VARIT FÖLJSAM, UTVECKL
ATS I TAKT MED NYA KRAV OCH MATERIAL. DEN HAR HELA TIDEN VARIT LYHÖRD FÖR INNOVATIONER OCH SJÄLV KUNNAT ÖVERRASKA. DÄRI LIGGER DESS STYRKA. — En kombination skulle jag vilja säga. Man söker en tjänst och det finns en lucka, som när jag började arbeta med brandskydd och brandsäkra skyddsrum. Och när jag längre fram återvände till limträbranschen var det tack vare människor som jag träffat tidigare. Från 70-talet till in i 90-talet skulle Mats liv handla om hallar, främst ishallar. Han hamnade på STT (Svensk Träbyggnadsteknik), numera Martinssons Entreprenad, som hade specialiserat sig på hallbyggen med limträstommar och det är under denna era som Mats blir vad han kallar en riktig träskalle. Överallt i landet var han och såg till att ishallar restes. Från trä till plåtskalle Cirka 50-talet har han på sitt samvete, men så kom finanskrisen i början av 90-talet. Bank-, finans- och fastighetsbranscherna drabbades hårt och Mats kände att det var dags att gå vidare mot nya mål. Den plats som hägrade var KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, som kanske inte gjorde honom till plåtskalle. Det gjorde emellertid Plannja, som han efter studierna på KTH skulle ge fem år av sitt liv. Ett lyckokast. Plannja, som numera ingår i SSAB, blev med sin trapetskorrugerade plåt (TRP) den perfekta produkten att matcha, klä in, limträ med. Shurgard, som kommer från USA, hade etablerat sig i Sverige och att nu kunna kombinera limträ med TRP-plåten, som var stabilare men samtidigt tunnare än pannplåten, blev en hit och så rätt i tiden. Idéen om hyrlager för privat magasinering hade slagit rot i samhället. Hallar för alla aktiviteter Samtidigt hade Mats odlat en annan kontakt som skulle föra honom till Island. På KTH fanns en professor i byggnadsteknik med inriktning på energihushållning, Gudni Johannessen. Han blev senare generaldirektör för Islands energimyndighet och när det exklusiva hotellet Eldhestar öster om Reykjavik skulle utvidgas, då kallade han på Mats. — Vi fann varandra under tiden på KTH, berättar Mats. Återigen det mänskliga mötets betydelse. Vid det här laget hade hallar från norr till söder passerat genom problemlösaren Mats hjärna. Hallar för tennis, ridning och hockey. Som projektledare och säljare hade han skaffat sig kunskap om vilka krav som ställs på material, hållbarhet och arbetsmiljö för de olika sporterna. Men också sett fällorna och behovet av åtgärder. Han minns ishockeyläktaren på Lidingö som började svaja och kom i gungning när hejaklacken kom i extas. Ishockeyhallen i Malung som var tekniskt dimensionerad för att bära beräknad snöMats Lindström GLAS 3.2021 71