GLAS 1
krönikan Åke Larsson & Anastasia Radovanova Åke L
arsson är rektor på Österlens Folkhögskola och frilansande musiker och föreläsare. Anastasia Radovanova är glaskonstnär och frilansande tolk i ryska. ST� PETERSBURG genom två röster Åke: Ännu sent på våren kan isen ligga i Finska viken. Dimman ligger som en blåaktig mjölk som rinner upp över kajerna och slukar byggnaderna som står invid vattnet. Båtarna som skymtar ute på Neva kränger fram bland sega isflak och Vinterpalatsets fasad anas som en blek, färglös kopia av sig själv. Kommer man med flyg en vacker sommardag kan man, mellan land konturerna, se Finska viken som en stor glittrande silverbricka med fartyg som likt små insekter som kryper fram över den blanka ytan. Den första byggnaden man känner igen från luften är Isaak katedralen med sin stora gyllene kupol. Kommer man med tåg från Finland får man följa Lenins väg till den finländska järnvägsstationen på Viborgsidan i Petersburg. Här klev Lenin av tåget efter en dags uppehåll i Stockholm där han blev ekiperad på Paul U Bergstöms herrekipering av några svenska kamrater. Det ögonblick han anlände och övertog bolsjevikpartiets ledning i april 1917 beskrivs helt natur ligt som revolutionens födelsestund i den Sovjetiska historieskrivningen. Den gamla stationen är nu inbyggd i en större modern station, likt ett väl bevarat relikskrin. 14 GLAS Den som fortsätter att följa hans väg kommer att få se ett av de mest storslagna exempel på jugendarkitektur som finns i Petersburg, Ksjesinskas villa. Matilda Ksjesinska var den, av hemmapubliken, mest uppburna av primadonnorna i Ryska baletten. När hon var på turné kunde hela bänkrader står tomma under balettaftnarna eftersom hennes hängivna anhängare svor på att visa att endast hon kunde dra fulla hus. Hennes villa beslagtogs av bolsjevikerna under revolutionen av ett enda skäl. Villan hade ett av stadens första garage. Och bolsjevikerna hade en bil att ställa i garaget. Ksjesinska var dessutom den siste tsarens älskarinna under hans sista år innan han blev tsar … och gift med någon annan. Upplösningen på deras förhållande skulle kunna vara slutscen i en balett. De stämde sitt sista möte vid en lada, han red dit under en truppinspektion och framlade det oundvikliga meddelandet om sitt förestående giftermål. Hon såg länge efter honom när han red bort. Men roligast är nog att åka bil från Helsingfors. Då kan man vika av från Europavägen och leta sig fram på småvägarna över Karelska näset. Har man tur kan man hitta fram till Nationalmålaren Ilja Repins villa. Huset är inget museum men när jag passerade kom en granne sättande för att ge en lång och livaktig guidning av platsen … åtminstone tror jag att det var en guidning. Mina kunskaper i Ryska räcker inte till för att jag skall kunna avgöra det. Anastasia: Alla mina resor till St. Petersburg väcker blandade känslor. Känslan, att jag fortfarande kommer hem till mitt ”Piter”, som St. Peterburgsbor kärleksfullt kallar sin stad, har inte försvunnit. Samtidigt registreras små förändringar obevekligt på näthinnan. En ny, yngre generation har tagit över stadens gator, caféer, museer och har gett staden en ny klang och en ny rytm. Piter växer, utvecklas, iklär sig nya former och färger fast utan mitt aktiva deltagande. Detta medför en känsla av vemod. Samtidigt kan jag inte låta bli att glädjas över Piters nya sidor. Det finns en strävan efter att följa de moderna strömningarna, men även en en vilja att blicka bakåt och reflektera över sin historia. St. Petersburg är verkligen en stad som har en speciell plats i Ryssland och i rysk historia. Med åren förstår man