GLAS 1
RENOVERING | KYRKFÖNSTER I GÖTEBORG ” Min favorit
är fönstret med Kung David, som går i rött och där detaljerna är så fina.” Johan Rist dios, som har stora verkstadsresurser och bred erfarenhet av omfattande jobb med gammalt blyinfattat glas. – De två fönster som sitter på vardera sidan om altaret var i så dåligt skick att de behövde plockas ner in i minsta detalj. De skickades alltså ner till Tyskland, förklarar Håkan. Så här i efterhand kan han konstatera att man lika gärna hade kunnat göra även det jobbet i Göteborg. – Det blev väldigt bra, men om vi hade fått bestämma så hade kyrkan varit klar tre månader tidigare, tilllägger han. Små skillnader i resultat finns dock, exempelvis på grund av att man i Göteborg valde att förtenna alla blyfogar. Den tunna hinnan av tenn, som läggs på bägge sidor med hjälp av en termostatreglerad lödkolv, gör skarven styvare och stadigare, eftersom blyet inte mattas av luftens syre. Hållbarheten ökar således, men samtidigt får fogarna en annan nyans. Eftersom DERIX valde att inte förtenna blyet så finns nu en viss skillnad i lyster. – Tyskarna hade en annan uppfattning. De anser att blyet ska åldras med tiden, det är lite olika skolor hur man ser på det där, konstaterar Håkan Stridsberg. Vad gäller de glasbitar som behövde bytas ut – totalt runt 25–30 bitar för alla fönster i kyrkan – så utfördes jobbet av L & B Antik- & Opalescentglas AB i Stenkullen utanför Göteborg. Där har man bränt in färg i nyproducerat glas enligt gammal beprövad teknik. Företaget har även levererat det glas som behövdes för att ersätta trasiga bitar. INTRESSANT KULTURHISTORIA Nu är allt klart. Arbetet med de blyinfattade glasen är besiktigat och godkänt. Återstår gör bara renovering av några vanliga, mindre fönster uppe i kyrktornet. Håkan Stridsman kan nöjt konstatera att han ”gillar kyrkojobben”, som företaget haft under de senaste tio åren. – Nu är vi marknadsmässigt etablerade inom kyrkovärlden i Göteborg. Det är intressant att jobba med kulturhistoriska objekt, säger han. Det har också funnits stunder som man så här i efterhand kan skratta åt. Vid något tillfälle hade Johan och Safet ”en hel drös med fönster” som skulle tillbaka på rätt plats i kyrkan. Och en gång blev det lite fel. – Ett av toppfönstren hamnade i fel valv när vi monterade det. Vi såg att det skiljde i färg så det var bara att plocka ner det igen, säger Håkan med ett skratt. – Men de är ju lätta att demontera nu med de nya ramarna. De sitter med bara ett par skruvar. Och som tur var så hade vi fortfarande en lift kvar där inne. SVÅRT RÄKNA PÅ GAMLA OBJEKT En annan lärdom, av helt annat slag, är att det ibland kan vara svårt att räkna på jobb i gamla objekt. Man vet helt enkelt inte vad som behöver göras när man börjar riva i gamla grejor. – Det är en enorm skillnad mellan det här och att göra en kalkyl på en fasad där man exakt känner till hur materialet ser ut och vad som ska göras, konstaterar Håkan Stridsman. Men en sak är helt klar: Alla är nöjda med arbetet vid Christinae kyrka och Kålltorps Glasmästeri har fått sitt referensobjekt. – Vi fick ihop det till slut. Jag är helt övertygad om att det kommer att leda till nya jobb för oss, säger Håkan Stridsman. – Jag tog dit några bekanta som var på besök från Uppsala. De blev väldigt imponerade, tillägger han stolt. Text och foto: Christer Hansson fakta Arbete med bly Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19, anger hur arbete med kemiska riskkällor ska utföras. För vissa ämnen, bland annat bly (AFS 1992:17, med ändringar), finns dessutom särskilda föreskrifter. I AFS 2011:18 anges hygieniska gränsvärden, d v s högsta tillåtna halt av ett ämne i inandningsluften. Enligt reglerna ska arbetsgivaren riskbedöma jobb med bly och fastställa hanterings och skyddsinstruktioner. Medicinsk kontroll krävs. Källa: Arbetsmiljöverket GLAS 53