GLAS 1
KRÖNIKAN | ÅKE LARSSON & ANASTASIA RADOVANOVA ” B
lyinfattat glas blev definitivt en del av den estetik som genomsyrade staden på den tiden och som gav inspiration till de många poetiska beskrivningarna.” mer och mer att Piter som var tänkt som ”fönster” mot Europa verkligen har uppfyllt sin förutbestämmelse genom att ha utvidgat och kompletterat den ryska kulturen med strömningar och idéer från Europa. Detta komplicerade äktenskap mellan det ryska och det europeiska gynnade stadens utveckling fram till ryska revolutionen 1917. Då berövades det ryska folket sin frihet och kastades in i ett brutalt experiment som avbröt historiens naturliga gång och som bland annat fostrade de närmast kommande generationerna till en fientlig hållning gentemot allt som förknippades med tiden före revolutionen. Men jag, som är en person som är född under soviettiden och uppväxt under perestrojkan och det bisarra 90-talet, har av någon konstig anledning alltid känt en fascination över den tid och de traditioner i rysk historia som mina föräldrars generation aldrig kunde ta del av. Genom mina vandringar i St. Petersburg har jag ständigt sökt platser och ting som påminnelser om den tiden. Konstigt nog har just blyinfattade fönster givit mig en stark koppling till St. Petersburg före revolutionen. Vad fantastiskt måste det ha känts att komma in i ett trapphus utsmyckat med fantasifulla blyinfattade fönster; gå uppför palatsens magnifika trappor mitt i stadens hjärta och mötas av solstrålar, som bryts genom glasmosaiker och fyller salarna med varma ljusblickar och behagligt ljusskimmer. Förra sekelskiftets St. Petersburg inhyste över 20 glasverkstäder som tillverkade blyinfattade glas. Inte bara för stadens behov men också för många andra ryska städer. Dåtidens Piter var ekonomiskt framgångsrik vilket ledde till att inte bara adeln gjorde sina beställningar, utan också en växande köpmanklass. Det bidrog till en större spridning av blyinfattat glas genom utsmyckningar av trapphus-, vind- och källarfönster i de hyreshus som byggdes i den växande staden. Blyinfattat glas blev definitivt en del av den estetik som genomsyrade staden på den tiden och som gav inspiration till de många poetiska beskrivningarna. Revolution 1917 vände upp och ner på såväl stad som land. De nya makthavarna och de människomassor som kommit till staden på grund av revolutionen uppfattade blyinfattat glas som ett onödigt, meningslöst och lyxigt attribut. Glasverkstäderna lades ner, fönster krossades och försvann ur invånarnas synfält för att så succesivt glida undan i glömska. Väldigt få blyinfattade fönster överlevde det hårda 1900-talet, men spår av dem kan hittas här och var i staden. Ovårdade, trasiga, matta. De liknar spöken från en bortglömd epok ... Men under det senaste decenniet har man sett en återuppfödelse av glaskonst i St. Petersburg. Det finns både kreativa och finansiella resurser för denna åter igen snabbväxande konstbransh. De glasverkstäder som finns i Piter just nu ägnar sig åt restaureringen av vissa överlevda blyinfattade glas och skapande av de nya. Åke: Frågan är om cirkeln kommer att slutas så småningom. För snart hundra år sedan förlorade St. Petersburg sin ställning som en av Östersjöns mest betydelsefull metropoler och isolerades. Nu har Östersjön återigen blivit ett kommunikationsmedel istället för en barriär. Människor färdas alltmer fram och tillbaka över Östersjön och Finska viken. Lenins stad har på något sätt återigen blivit Peters och tjänar som ”fönster mot väst”, även om Ryssland nutida tsar försöker dra landet åt ett annat håll. GLAS 15