GLAS 1
TEMA SOLCELLER ” Till exempel är ju fasadbeklädna
d med färgade glas vanlig idag. Tar vi här och sätter in solceller i tunnfilm istället får vi en pay off på noll år, alltså omedelbar lönsamhet.” Lägre elpris med solceller En väsentlig del av NLABs utvecklingsarbete sker i laboratoriemiljö på KTH i Stockholm. Den nya generationens solceller är tänkta att användas inom bygg- och fastighetssektorn. NLAB och Fasadglas har fokus på glasfasader och lanternintak i bebyggd miljö, där det hittills med de befintliga solcellssystem varit problem atiskt att få in dem på grund av de påverkat arkitektoniska värden för mycket. Med de nya solcellerna kan man göra installationer t o m på k-märkta byggnader utan att arkitektur eller estetik störs. – Det handlar om möjligheten till design. Snart kan man kombinera strikta renoveringar med en fantastisk energieffektivisering, understryker Schierman och framhåller samtidigt den fortsatta möjligheten att använda 2:a generationens solcellstunnfilm, en befintlig teknik som kommit lite i skymundan i takt med att priset på kisel, vilket är huvudingrediensen till de allra mest traditionella solcellerna, sjunkit – Här har jag hittat en ny framkomlig väg. Till exempel är ju fasadbeklädnad med färgade glas vanlig idag. Tar vi här och sätter in solceller i tunnfilm istället får vi en pay off på noll år, alltså omedelbar lönsamhet. Och tunnfilmerna går att få semitransparenta med olika kulörer som ju medger stor arkitektonisk valfrihet. – Alla pratar om vad det kostar och vilken effekt man får ut – med all rätt. Men om man inte har en dyr kostnad, så blir allt som genereras plus i kassan. Våra tunnfilmer levererar 60 watt per kadratmeter, och är effektiva även sett över hela året i och med att de fungerar även i mulen väderlek, vilket solceller uppbyggda med kisel inte klarar. Bengt och Fasadglas talar idag med flera fastighetsägare som är intresserade av större tunnfilmsanläggningar. Bland annat räknar man på en 9 000 m2 stor installation uppe på ett industritak. – Här får vi en effekt på 62 megawattimmar plus på ett år. Det motsvarar vad ungefär 300 ordinära villor använder i el. Vi räknar med en pay off inom fem sex år på en sådan här anläggning – utan bidrag, betonar Bengt och ser förstås gärna att det skapas bra incitament från myndigheterna så att fler kan växla till miljövänligare energiproduktion till vettiga kostnader. Text: Mikael Ödesjö GLAS 27 Idag levererar Stockholms solcellsanläggningar el till ett något högre pris än traditionella elproducenter, men tack vare sjunkande priser på solceller kan man snart räkna med att solceller producerar el billigare än de stora energijättarna. Detta framkommer av Stockholms miljöförvaltnings analys av solcellsanläggningar i allmänhet och de 21 anläggningar som staden idag driver. Utredningens förslag är också att Stockholm bör bygga betydligt fler solcellsanläggningar.