Lera 1
Lera SKÄRVOR
Lera LISSABONS MAAT
Lera STINSON TRANSPORT CENTRE
Lera PORTRÄTTET
Maria Ängquist Klyvare menar att klimatet för kon
stnärer blivit tuffare. som varit särskilt viktig för kvinnor som annars varit hänvisade till hemmet. Vi fick tillgång till en keramisk studio i Iznik och satt där och målade plattor på gammalt vis. Resultatet blev utställningen ”Hamam – det turkiska badet” som visades på Kulturhuset 2004 i Stockholm. Många har åsikter om offentlig utsmyckning. Samarbetet mellan konstnärer och arkitekter är inte alltid friktionsfritt och debatten har tidvis varit hård när man diskuterat hur mycket, eller lite, pengar som går till den konstnärliga utsmyckningen av staden och arkitekturen. Maria Ängquist Klyvare menar att klimatet hårdnat för de som är verksamma inom offentlig utsmyckning. – Den offentliga konsten värderades högre förr. När jag började arbeta i det offentliga rummet fick man en inbjudan att bidra med ett verk, nu är det alltid offentlig upphandling. Det är enormt tidskrävande och vissa är duktigare på den processen än andra. Det är också väldigt många fler konstnärer idag, samtidigt som skyddsnätet blivit sämre. Förut fanns det fler platser att söka pengar på till sina projekt. Hon minns hur hon en gång löste finansieringen för sin första utställning på Kaolin. – Jag hade inga pengar till material, så jag gick till socialen och sa att jag ska ha en utställning och har inga pengar att köpa lera för, så jag fick några tusenlappar av handläggaren där. Han kom sedan på många av mina utställningar. Så tror jag inte det går till idag, konstaterar hon med ett leende. Q I verket "Språk" till ett badhus återgav hon en text i den arabiska skriftstilen Kufik. LERA #1 2017 25
Lera KAKELSPANING
Lera FORM & TEKNIK
Lera KAKLAT KAFÉ
Lera STORA KAKELPRISET
Lera KAKELDETALJEN
Lera ATT SÄTTA SPÅR
Lera KERAMIKDESTINATIONEN
Lera KRÖNIKA