Omtanke 1
Ledaren är ofta en narcissist eller psykopat som
vill ha pengar och makt. Håkan Järvå. tror att folk har svårt att förstå. ”Hur kan de tro på något sådant?” Men medlemmarna har sakta letts in i en annan värld där det råder andra lagar. I toppen sitter ofta en eller psykopat, narcissist det vill säga en människa som har någon form av personlighetsstörning och har startat organisationen. Syftet är att han eller hon utnyttjar människor som på något sätt gynnar honom eller henne. – Det handlar ofta om pengar, sex eller makt. HÅKAN JÄRVÅ HAR själv erfarenhet av att vara medlen in i en sekt. Som 20-åring blev han indragen i Scientologikyrkan och förblev troende i 14 år. – När jag kom till insikt var det chockartat. Det var som att vakna upp ur en dröm och psykos där jag hade haft min tolkning av världen och helt plötsligt insåg att allt det jag trott på var bluff och båg. Jag kom i kontakt med verkligheten och förstod spelet bakom scientologin. Han förklarar att han i flera år befann 40 | www.ssil.se Men vem hamnar i en sekt? Har de som dras med några särskilda personlighetsdrag? – Man brukar prata om riskfaktorer och en av dem är att vara mellan 16 och 26 år. I den åldern är många sökande och vill göra sig fria från sin uppväxt och sina föräldrar. De vill stå på egna ben men saknar erfarenhet. Det är som när kalvarna släpps lös, då är de lätta offer för rovdjur. Den andra faktorn är att de har oturen att stöta på ”rovdjur”, det vill säga medlemmar från en sekt eller extremiströrelse som är medveten om de unga personernas sårbarhet och utnyttjar den svagheten för att värva dem. En tredje riskfaktor är att inte vara i kontakt med ett socialt nätverk. – Ett bra nätverk har en tendens att motverka den här typen av påverkan. Men sig i någon slags ”ingenmansland” innan han landade och visste vad han ville göra i framtiden. Eftersom det han hade genomgått handlade om människor och om psyket valde han att studera psykologi. I dag hjälper han andra som vill lämna extrema och radikaliserade rörelser. om du är lite utanför och inte passar in, exempelvis är ute och reser eller kanske är nyinflyttad, då är du mer sårbar. Har du då oturen att stöta på en rekryterare från en extremiströrelse eller sekt är risken större att du dras med. – De flesta rekryteras in – de söker alltså inte upp den här typen av verksamhet på egen hand. Det är å andra sidan ganska vanligt att de som växer upp i sekter eller extremiströrelser hoppar av i när de är i samma ålder som andra rekryteras in, de vill säga 16 till 26. Av samma skäl, de är sökande och vill stå på egna ben. Det är inte heller ovanligt att de som gick med i tonåren hoppar av när de kommer upp i trettioårsåldern. Det är ofta en ungdomsföreteelse och sekterna livnär sig på ungdomar. – Det är likadant med IS och Nordiska motståndsrörelsen, de rekryterar aktivt ungdomar med rätt profil. Vilken typ av rörelse som personerna söker sig till handlar till stor del om vilket utbud som finns där de befinner sig. Men det måste också finnas något i ideologin som är lockande.