Nordens Tidning 1
Civilsamhället bara framgångar. De har fått låga
siffror i opinionsmätningar sedan de fick makt. Deras väljare är besvikna på dem och de har inte fått igenom sina profilfrågor. Samtidigt har Sannfinländarna bidragit till en radikalisering av det finska samhället. Det menar journalisten Johanna Korhonen. – De extremistiska grupperna utanför det politiska systemet har förstärkts och det finns en anknytning mellan Sannfinländarna och de här extremistiska grupperna. Johanna Korhonen säger att det är svårt att förhålla sig till Sannfinländarna. Hon säger att de flesta av deras väljare är vanliga människor, men inte alla. – Problemet är att vi inte vet vilka människor vi inkluderar när vi släpper fram Sannfinländarna. Hon menar att Sannfinländarnas etablering har lett till en annan kommunikationskultur, där tyckande värderas lika högt som kunskap. – Nu kan man säga att det har blivit mer våld på grund av invandrare, utan att kunna hänvisa till fakta. Man kan bara säga: Det är min åsikt. det är INte Bara i Finland som kulturen har förändrats. Lars Dencik, professor i samhällsvetenskap vid Roskilde universitet, och i publiken på seminariet, säger att Dansk Folkeparti är dominant för hur man i Danmark talar om samhällsutveckling och demokrati. Han frågar om panelen tror att det kan bli likadant i övriga Norden. Bengt Lindroth svarar ett halvt ja, när det gäller Norges utveckling. – Jag läste just i Aftenposten att Carl I Hagen tycker att nästa kommande partiordförande ska bli Sylvi Listhaug, nuvarande invandrings- och integrationsminister. Hon är minsann smord i käften kan man säga. Hon har nog höjt den här retoriska nivån, trots att hon sitter i regeringen. Hon har sagt saker som hon får fan för, så visst går det att ta efter Danskt Folkeparti. – Samtidigt vill jag väl hävda att klimatet i Norge totalt sett är annorlunda än i Danmark. Jag tror inte att man kan gå på hur mycket som helst i Norge. Hur är det då med Sverige? Anders Hellström säger att det inte verkar som att det kommer att bli en motsvarande utveckling i Sverige. – Enligt Jimmie Åkesson kan det inte bli en modell, om man läser vad han skriver i sin självbiografi. Han skriver att Pia Kjaersgaard har vunnit många framgångar i Danmark men hennes retorik är inte anpassad till den svenska kulturen så därför kan det inte bli på samma sätt i Sverige. lOuiSe herTzBerg ”Våra dörrar står öppna för kvinnor i nöd” 75 000 kvinnor i Sverige utsätts varje år för våld i en nära relation. Och det sker minst 36 000 våldtäkter varje år, det vill säga 100 våldtäkter varje dag, de flesta i hemmet av en närstående person. Roks finns där för dessa kvinnor genom att erbjuda skyddade boenden och kvinnogemenskap. I Sverige, ett av världens mest feministiska länder, är problemen med mäns våld mot kvinnor stort. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, dödas ungefär 17 kvinnor varje år av en man som de har eller har haft en nära relation till och det är ofta kulmen på en lång period av våld och hot riktade mot kvinnan. Nära hälften av brotten har föregåtts av polisanmälningar. – Det finns en utbredd rädsla bland brottsoffren att inte bli tagna på allvar av rättsväsendet. Denna rädsla är befogad. Av de fall där våldet mot kvinnor fått dödlig utgång har nära hälften föregåtts av polisanmälningar, säger Roks ordförande Zozan Inci. Även när det gäller våldtäkter är siffrorna mörka. I Sverige sker det 100 våldtäkter varje dag, men Brå:s statistiker säger att siffrorna är i underkant, då dessa brott ofta sker i hemmet av en närstående person och att de därför sällan anmäls. – Detta har Roks kvinno- och tjejjourer stor erfarenhet av då många av våra hjälpsökande kvinnor och tjejer inte vågar anmäla de misshandlande männen av rädsla för dåligt och okunnigt bemötande hos polis, åklagarmyndighet och inte minst myndigheter som socialtjänst. Förutom att driva ca 100 kvinnooch tjejjourer från norr till söder, ägnar man sig även åt opinionsbildning och påverkansarbete, både nationellt och internationellt. Frågor man driver hårt internationellt är t ex den svenska prostitutionslagen och möjligheten att påverka andra länder att följa efter. Glädjen var därför stor inom Roks när Frankrike nyligen införde en liknande lag. Samarbetet mellan de nordiska länderna är välfungerande och välutvecklat. Varje år arrangeras t ex den ambulerande konferensen Nordiska kvinnor mot våld då kvinnor från kvinno- och tjejjourer i Skandinavien, Finland, Island och Färöarna möts för att diskutera olika aktuella frågor och teman. Förra årets tema var exempelvis ”Sexualisering av det offentliga rummet”. Konferensen belyste olika aspekter, exempelvis lagstiftning, sex som självskadebeteende, prostitution och näthat. Konferensen gästades av kvinnor och tjejer från jourvärlden och internationella föreläsare. Nästa konferens hålls den 26-28 augusti i Kristiansand i Norge. Temat är då framtidens verktyg för kvinnojourerna. – Utmaningarna för kvinnooch tjejjourer är många, inte minst finansieringen är en viktig fråga. I Sverige får vi årliga statsbidrag som fördelas bland jourerna, men det är en evig kamp att få in tillräckligt med medel så att inga kvinno- och tjejjourer tvingas slå igen eller behöver dra ner på sin verksamhet. I slutänden drabbar det ju våldsutsatta kvinnor och tjejer, och vår ambition är att aldrig behöva säga nej till hjälpsökande, avslutar Zozan Inci. COleTTe van luik nordens tidning nr 2 | 2016 11