Nordens Tidning 1
Utbildning • En åtgärd som också skulle få kraftf
ull effekt är om de statligt finansierade utbildningskanalerna görs tillgängliga även i grannländerna. På så vis skulle alla lärare ha möjlighet att lära ut nordiska språk ämnesintegrerat och samtidigt få tillgång till ett rikare utbud av undervisningsmaterial i alla ämnen. • Det elevutbyte som förekommer har begränsad omfattning och ingen systematik. Vi föreslår ett system där länderna byter elever. En grupp svenska elever kan byta plats med en grupp norska elever under en eller två veckor. Norska med finska, danska med isländska och vice versa. Utbytesformen blir billig då eleverna kan bo i varandras hem och gå i varandras skolor och den får betydligt mer genomgripande effekt än några tidigare satsningar. Bäst effekt får det här om det är så vanligt att de flesta elever har möjlighet till ett utbyte under sin skolgång. • Även lärarna behöver regelbundna tillfällen för samverkan, utveckling och kontaktskapande. Därför är ett förslag att språklärare från hela Norden ges möjlighet att träffas, samverka, lära av och med varandra varje år i en Nordisk språkkonferens. I skrIvaNde stuNd (19 april) avslutades Språklärarnas riksförbunds nordiska språkkonferens Språk så in i Norden. Alla som deltog var mycket nöjda med både innehållet och möjligheterna att samverka och knyta kontakter över landsgränserna. Utan finansieringshjälp blev konsekvensen att deltagandet från Finland, Norge, Danmark och Island var betydligt mer blygsamt än planerat. Språklärarnas riksförbund fick dessutom investera hälften av sina sparade medel för att kunna genomföra dagarna. Nu med facit i hand vet vi att vi tänkte rätt och gjorde något som var till gagn för lärare och elever i alla våra länder. Vi behöver se till att lärare och elever träffas med systematik och regelbundenhet om vi ska stärka – inte försvaga – banden mellan våra länder. Och det ska inte ske på svenska språklärares bekostnad. helena vOn SChanTz OrdFörande SpråklärarnaS rikSFörBund Historielärarnas förening fortbildar Historielärarnas förening organiserar svenska historielärare och samlar idag knappt 500 medlemmar. Föreningen leds av en riksstyrelse med representanter från hela landet och från olika skolstadier, från grundskola till högskola. Förutom riksstyrelsen finns också några lokalföreningar. Sedan starten 1942 har Historielärarnas förening arbetat aktivt för att stärka och utveckla historieundervisningens villkor på alla nivåer inom utbildningsväsendet. F öreningen arbetar med ämnesfortbildning. Vårt viktigaste medel för detta är årsskriften som innehåller både artiklar, debattinlägg om aktuella ämnen och en mycket omfattande recensionsavdelning. Totalt sett ger den medlemmarna god kontakt med nya rön inom historievetenskapen. Årsskriften 2014 hade tema Första världskriget och innehöll uppsatser om detta krig. Årsskriften 2015 hade tema Romer och innehöll uppsatser om romers historia, något som varit ett ofta bortglömt kapitel i både svensk och internationell historieskrivning. Vidare fanns 2015 fem debattinlägg som handlade om (bristen på) kvinnor i historieläroböcker. Föreningen ger även ut andra skrifter och är aktivt på Facebook. hIstorIelärarNas FöreNINg anordnar också fortbildningsarrangemang, antingen på egen hand eller i samverkan med andra parter. Exempelvis står föreningen (tillsammans med bl a Föreningen Norden) bakom De svenska historiedagarna, som är landets största fortbildningsevenemang för historielärare. ”Historiedagarna” hålls en helg på hösten varje år och flyttar från stad till stad, oftast inom riket men ibland utrikes på orter med historisk koppling till Sverige. De historiskt starka banden mellan Sverige och Finland har synliggjorts då Historiedagarna hållits i Åbo (1999), Vasa (2009) och Mariehamn (2012). Årets Historiedagar hålls i Karlskrona den 30 september – 2 oktober. ”Exempelvis står föreningen (tillsammans med bl a Föreningen Norden) bakom De svenska historiedagarna, som är landets största fortbildningsevenemang för historielärare.” En mycket aktiv lokalförening finns i Skåne, där en årlig fortbildningsdag brukar anordnas i Eslöv. Här har föreningen kunnat dra nytta av historiedidaktiskt orienterade forskare som finns i Lund och Malmö och som ofta medverkar. Årets Eslövsdag planeras ske i samarbete med myndigheten Forum för levande historia. Andra lokalföreningar som anordnar fortbildningsaktiviteter finns i Stockholm och Östergötland. Föreningen bevakar de myndigheter och politiker som kan påverka historieämnet. Under det senaste året har föreningen bl a kontaktat utbildningsministern med anledning av politiska åtgärder som rör historieämnet på grundskola och gymnasium. david ludvigSSOn, OrdFörande nordens tidning nr 2 | 2016 13