Nollnitton 1
Intervju Klubbörebro gör comeback Första veckan i
november 2002 var en nästan förhistorisk tid. Bara drygt ett år hade gått sedan terrorattackerna i New York och Washington och det skulle dröja ytterligare fyra månader tills USA invaderade Irak. Inte ens två månader tidigare hade Socialdemokraterna fått nästan 40 procent av rösterna i riksdagsvalet. Fanns Facebook, undrar du? Nej, det lanserades i mycket liten skala på Harvard året efter. Rapartisten Einár var nyfödd. Astrid Lindgren hade gått bort i början av året, 94 år gammal. Och Håkan Hellström hade precis släppt Det är så jag säger det, uppföljaren till det debutalbum som vände upp och ned på det mesta med svenskt musikliv. Öppningspåret Mitt Gullbergs kaj paradis skulle komma att bli starkt förknippat med En Bra Klubb - eller EBK som den också kallades - som hade premiär den 2 november 2002, på numera nedlagda krogen Babar på Kungsgatan i Örebro. 14 – Vi spelade Mitt Gullbergs kaj paradis som första låt på dansgolvet den där kvällen och sen spelade vi den som första låt för dansgolvet alla 55 EBK-kvällar vi gjorde efter det. Den blev en trigger för att få folk att börja dansa, innan vi spelade den fattade folk att kvällen inte hunnit dra igång på riktigt, säger Joakim Rydström som grundade En Bra Klubb ihop med vännen Jonas Källgren (Nollnittons tf. redaktör, reds. anm.). Joakim konstaterar att EBK kom mer eller mindre exakt rätt i tiden. – Vi fångade en hel tidsanda med vad vi gjorde. Det skulle inte gå att göra samma sak idag, säger han. Den 3 december gör En Bra Klubb sin första återförening sedan de la ner klubben sommaren 2005. – Det blir nostalgiskt, förstås. Vi kommer inte att spela något annat än exakt den musik vi spelade då. En Bra Klubb hade premiär när krog- och klubbscenen i Klubben Dr Z har återuppstått. Och nu följer ytterligare en klassisk klubb i samma spår när En Bra Klubb återförenas för ett 20-årsjubileum på Kvarteret & Co lördagen den 3 december. – Ingen spelade ju indiepop för dansgolvet på den tiden, vi var tvungna att göra en egen klubb för att ha någonstans att gå, säger EBK-grundaren Joakim Rydström som minns 00-talet som årtiondet då Örebro var en av Sveriges bästa klubbstäder. Örebro blivit fattig på alternativa utbud. – Det enda som fanns var alla som pratade om hur bra det brukade vara i Örebro, berättar Joakim och nämner onsdagskvällarna på dåvarande P2/Prisma som enda stället där man - ibland - kunde höra indiepop. – Folk pratade mycket om alla band de sett på Contan under 90-talet eller om punkspelningar som Millencolin brukade spela på. Men för oss som precis börjat att gå ut på krogen kändes Örebro som en riktigt tråkig småstad där allt som fanns var coverband och dj:s som spelade Magnus Uggla. Vilket stämmer ganska bra om man ska sätta Örebros uteliv i något slags större perspektiv. För det sena 90-talet hade drivits på av kreativa krafter som arrangerade livespelningar och till och med den lokala rockfestivalen Gnällbältsrocken. Och innan dess fanns, exempelvis, den smått legendariska alternativa klubben Dr Z, som ju också återuppstått i ny form.