TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Lönsamt att sälja grot till eld
ning
På bördiga marker, marker med hög bonitet, är det
lämpligare att ta ut grot än på svaga marker. FOTO: STEFAN JOHANSSON/ SKOGSTJÄNST Uttag kräver miljöhänsyn Uttag av grot ska anmälas till Skogsstyrelsen minst sex veckor innan man planerar att genomföra åtgärden. Miljöhänsyn måste tas. Skogsstyrelsen rekommenderar att minst en femtedel av grenarna och topparna lämnas kvar på hygget. I vissa fall krävs återföring av aska. KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN.SE Mindre växthusgaser när man eldar rester l För 30 år sedan var insamlingen av grenar och toppar vid avverkningar liten. Men genom att Sverige införde koldioxidskatt på fossila bränslen i början av 1990-talet och undantog bioenergi från energiskatt har användningen av skogsbränsle ökat. Vid användning av skogsbränsle i värmeverk och kraftvärmeverk samt inom transportsektorn minskar utsläppen av växthusgaser. Det bygger på resonemanget att fossila energikällor som annars skulle använts lämnas kvar i berggrunden. KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN sälja groten till en annan aktör än den som avverkar timret och massaveden, men det är inget Matts Söderström rekommenderar. Groten behöver hållas torr och fri från föroreningar, och det underlättas om samma entreprenör har hela uppdraget. GROTEN LÄGGS först i högar på hygget så att barren får trilla av. Sedan körs den ut till en bilväg där den ligger och torkar i en täckt välta. Efter en sommar kommer normalt en lastbilstugg och flisar den och transporterar den till värmeverk eller terminal. – 95 procent kör vi i flisad alltså köras ut, genom skogen eller om det är mycket blött i markerna kan det mesta av riset från grenar och toppar behövas som förstärkning. – Vi prioriterar att undvika markskador i skogen och därför behöver vi anpassa hur mycket av riset vi lägger där vi ska köra, säger Matts Söderström. MELLANSKOG köper grot i samband med avverkningar i hela sitt verksamhetsområde och betalningen är densamma oavsett plats. Det är ändå svårt att bedöma hur mycket en skogsägare kommer att tjäna på groten. Volymerna är mycket svårare att uppskatta än för timmer och massaved. De skogliga rådgivarna får gå på erfarenhet. – Möjligheterna att få ett bra netto för skogsägare har förändrats till det bättre. På en medelavverkning ger groten ett netto. På små trakter eller där det är glest med biobränsle kan affären gå plus minus noll eller back, säger Matts Söderström. En skogsägare kan välja att form till värmeverk. Enstaka köpare tar emot hel grot. Vi mäter och betalar i stjälpt mått (m3 s), men det finns även andra volymmått, säger Matts Söderström. Hans tips till skogsägare som är självverksamma och sköter hela jobbet med avverkningen själva är att göra en noggrann kalkyl (finns på skogskunskap.se). När groten läggs i välta är det bra om den ligger på höger sida av bilvägen i utfartsriktningen. Platsen ska vara torr. Vinden ska gärna kunna blåsa genom vältan, som ska vara ordentligt täckt med täckpapp så att det inte kommer in väta uppifrån. n Under EU:s lupp l I höstas stod det klart att EU-parlamentet vill skärpa kraven för biobränsle. Man vill att restprodukterna vid skogsavverkning, grenar, toppar, ris och rötskadat virke, alltså grot, inte ska klassas som hållbart bränsle för energiproduktion. EU-parlamentet vill införa en ny definition av primära skogsbränslen samt begränsa och på sikt fasa ut användningen av restprodukter från skogen. I skrivande stund har slutförhandlingarna i frågan flyttats fram och beslut om det nya Förnybardirektivet inom EU inte fattats. KÄLLA: ENERGIFÖRETAGEN Sverige slåss för groten l I början av året fick Sverige, som just nu är ordförandeland i EU, kritik för att vilja föra sin egen agenda i förhandlingsarbetet i EU. De andra EU-länderna vill inte frångå sin syn på biomassa. Den svenska regeringen, branschorganisationen Svebio samt Energiföretagen med flera vill inte begränsa användningen av primära skogsbränslen. KÄLLA: AKTUELLHALLBARHET.SE Skogsbränsle Primära skogsbränslen = Avverkningsrester från hyggen och gallringar samt grenar och toppar (grot), kasserad ved och stubbar. Sekundära skogsbränslen = Biprodukter från skogsindustrin, till exempel bark, flis, lignin, sågspån med mera. KÄLLA: SKOGFORSK, SKOGSINDUSTRIERNA Tillväxt 7
TIDNINGEN TILLVÄXT Mattias har valutasäkrat sitt g
årdsstöd från EU
TIDNINGEN TILLVÄXT Ung företagsstjärna skördar fra
mgångar
TIDNINGEN TILLVÄXT Prisbelönt forskare om cirkulär
bioekonomi
TIDNINGEN TILLVÄXT Att besöka ett sågverk är mycke
t intressant och spännande.
TIDNINGEN TILLVÄXT 1 miljon tändstickor av en enda
asp
TIDNINGEN TILLVÄXT Skogens betydelse för Rachel Mo
hlin
TIDNINGEN TILLVÄXT Biobränslen kan användas till m
ycket
TIDNINGEN TILLVÄXT Grisarna ska ge ökad bördighet
TIDNINGEN TILLVÄXT Morotskaka är inte den enda räd
dningen
TIDNINGEN TILLVÄXT Skillnad på skogskonto och skog
sskadekonto