Byggnadsarbetaren Bodsnack
Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren
Byggnadsarbetaren Sju frågpr
Byggnadsarbetaren Bilden
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Löner
Byggnadsarbetaren Hälsa
Byggnadsarbetaren Arbetsplatsen
Byggnadsarbetaren Så funker det Så funkar det KYLA
TEST Stå upp mot kylan Köldskador, sämre omdöme och fumlighet. Det är några risker med att jobba ute med kylan bitandes i kroppen. Lyhördhet, torra extrasockor och ett schyst underställ kan minska farorna. TEXT: JENNY BERGGREN FOTO: ANDERS G WARNE – DET STORA PROBLEMET är att det är lite knepigt att hålla sig varm om händerna, säger Ingvar Holmér, professor i klimatfysiologi, om byggarbete i kyla. Att händerna blir kalla beror delvis på att kroppens första försvar mot kyla är att dra ner på blodcirkulationen till händer, fötter och huden, för att satsa på att hålla i gång cirkulationen runt centrala organ. Det blir inte bättre av att ta i kalla verktyg och maskiner av metall. Ett tips är att ha ett par tunna van- tar under handskarna, för att slippa göra pilliga moment med bara fingrar. För när kylan väl har satt sig i fingrarna avtar rörligheten och fumligheten ökar. – I och med att du är van att arbeta med varma händer ökar risken för felbedömningar, säger Ingvar Holmér, som har studerat just kylans påverkan på arbetsplatser. HÄNDER OCH FÖTTER är också mest utsatta för förfrysning, i kraftig vind är även ansiktet i riskzonen. Detta sker när temperaturen i kroppens vävnader sjunker till under noll så att vätskan i dem fryser. Oftast är det mer än 20 minusgrader ute då, men exempelvis blöta kläder kan bidra till förfrysningar även vid högre temperaturer. När det sker uppstår vita fläckar på huden. Själva förfrysningen känns inte, man förlorar känseln redan när temperaturen på huden ligger runt sju grader. Men innan känseln försvinner infinner sig en pinande smärta. – Den ska man lyssna på, säger Ing- var Holmér. Om olyckan ändå är framme i form av vita fläckar kan man till att börja med lägga på en varm hand för att få bort dem. Hjälper vare sig det eller långsamt rinnande ljummet vatten är det dags för akuten. EFTER DEN AVSTÄNGDA cirkulationen till händer och fötter är kroppens andra, och sista, egna försvar mot kylan (då den nått längre in i kroppen) huttringar. Ofrivilliga muskelsammandragningar drar i gång enligt logiken att man fryser mindre om musklerna jobbar. Kraftiga huttringar kan fyr- till femdubbla kroppens värmeproduktion, men också upplevas som väldigt jobbiga och obehagliga enligt Ingvar Holmér. Huttringar kan förstås försvåra arbete, då det blir svårare att koordinera rörelserna. Om nedkylningen fortsätter så att kroppskärnans temperatur sjunker ett par grader blir man apatisk och förlorar så småningom medvetandet. Nu ska väl ingen behöva stå och frysa så länge på byggställningen. Men Ingvar Holmér konstaterar att muskelkraften, koordinationen och precisionen däremot påverkas redan i ett tidigare skede av nedkylning. I sina tidigare rapporter om klima- tets påverkan på arbetet har han bland annat tagit upp att reaktionstid, uppmärksamhet och förmåga att utföra komplexa arbetsuppgifter kan påverkas av kyla. Det varierar från person till person hur stark påverkan är. 44 BYGGNADSARBETAREN NR 2 FEBRUARI 2011 saker att tänka på 1. Lyssna på kroppens signaler. 2. Klä dig ordentligt. 3. Häng av dig en stund om du börjar bli varm, så att du inte blir nedkyld av svett. 4. Planera så att de jobb där man är som mest utsatt för kyla inte görs när det är som kallast på morgonen. 5. Räkna med att uppgiften tar lite mer tid i sträng kyla. 6. Se till att ha vindskydd, vinden gör kylan betydligt värre. 7. Drick varmt. 7
Byggnadsarbetaren Grejer & grepp
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Bildkrysset
Byggnadsarbetaren Sista ordet