HBV Magasinet 1
i tecknade avtal som man kan enas om med sin leve
rantör under avtalstiden. Det kan röra behov att precisera sådant som förbisetts vid upphandlingen, men också ändrade förutsättningar eller förhållanden i omvärlden. Länge fanns inställningen att vad som skedde under ett kontrakts löptid som omförhandlingar av avtalsvillkor med mera var en sak för parterna att hantera och inte någon upphandlingsfråga i sig. Med undantag för väldigt speciella situationer där vinnande leverantör gynnades av att slippa ifrån ett betungande avtalsvillkor typ ett vite som andra anbudsgivare tagit höjd för i en hög anbudssumma och liknande. EUdomstolens praxis har dock intagit en mer restriktiv hållning och från och med 2014 års version av EUs upphandlingsdirektiv som gäller som svensk lag sedan 1 januari 2017, finns reglerat i LOUs 17 kap i vilka situationer ett upphandlat kontrakt över huvud taget får ändras. TILL EN BÖRJAN bör framhållas att en upphandlande myndighet förstås aldrig bör gå in i en diskussion om att ändra något kontraktsvillkor i ett upphandlat kontrakt bara för att antagen leverantör önskar detta. I sådana situationer är det normalt klokare att säga nej till att ens diskutera frågan och motivera det om så behövs med att LOU sätter käppar i hjulet för detta. Det är i stället när det också ligger i myndighetens intresse att göra ändringar som frågeställningar om var gränsen för det tillåtna går. Det är HBV-MAGASINET | NUMMER TRE 2023 | 23