Krisstöd 1
Rapport: Krisstöd till kulturen 2021 – behov och
utfall Tabell 31 Redovisningar inom krisstöden till särskilda behov och inom ordinarie bidragsgivning Sökperiod Ordinarie redovisningsdatum Hösten 2020 Våren 2021 Beviljade ärenden för krisstöd till särskilda behov Hösten 2021 Totalt 2020–2021 Ordinarie bidrag med redovisnings-datum 2021 eller senare Totalt 2020–2021 2021-04-20 + 2022-01-20 2022-03-31 + 2022-04-28 2023-02-28 2021–2023 Andel 2021 eller senare Andel dagar 1 121 1 807 987 3 915 90,7% 7 285 88,7% 218 5,0% 113 1,4% 67 1,6% 172 2,1% 1–30 dagar 217 1 31–90 dagar 59 8 91–365 dagar 67 44 1 112 2,6% 584 7,1% 5 0,1% 62 0,8% Även om myndigheten inte hunnit göra en samlad och mer fördjupad genomgång av redovisningar har vi sammanfattat några reflektioner kring de olika kulturområdena nedan. Scenkonst Scenkonst- och musikområdena är stora och komplexa. För våra ordinarie bidragsmottagare inom dans och cirkus – konstområden med en infrastruktur under utveckling – har krisstöden varit till stor hjälp eller till och med avgörande för att kunna klara sig kvar eller strukturera om verksamheten. De flesta aktörer har förstått de olika bidragen och utnyttjat dem på ett bra och tydligt sätt utan ”stödkrockar”. Samtidigt finns det scenkonstnärer som inte hittat till krisstöden och vi har ännu inget svar på varför. Koreografer har genom att söka krisstöd tagit ett stort ansvar för att dansare fortsatt ska kunna vara anställda och träna. Inom teater/musikteater/opera finns det stora skillnader mellan aktörer som varit i behov av krisstöd. De som turnerar mycket och/eller arvoderar personal har vanligtvis relativt små stöd och höga biljettintäkter och därför kan man anta att de skulle ha behövt mer krisstöd än vad de har kunnat få. En del aktörer har beviljats mycket stöd samtidigt som det finns de som inte sökt på grund av att de inte behövt. Behoven har också varit svårbedömda i vissa lägen utifrån hur möjligheter till verksamhet utvecklas. Vissa har med hjälp av krisstöden kunnat planera långsiktigt medan andra, exempelvis barnteatergrupper, haft det väldigt tufft. Inom teater/musikteater/opera är det också flera nya sökande som hittat till den ordinarie bidragsgivningen, främst mer kommersiell inriktade, men det är något vi har sett även innan krisstöden tillkom. En effekt vi dock kunnat härleda till krisstöden är att många små scenkonstverksamheter har kunnat och vågat tänka på nya/alternativa spridningssätt/ verksamhetsgrenar – i vissa fall anpassat till pandemin men en del tror vi permanentas. Musik När det gäller projektbidrag till musikarrangörer har vi sett risken att krisstöden kunnat medföra dubbelfinansiering. Det har inte alltid varit helt lätt att bedöma om stöden haft överlappande ändamål. För verksamhetsbidragen är risken för dubbelfinansiering mindre. Samtidigt visar bokslut inom musikområdet att många arrangörer fått stora ekonomiska överskott. Detta har blivit en effekt av att de haft minskade kostnader, fått behålla bidrag och samtidigt fått extra krisstöd utifrån den osäkerhet som funnits. Vi kan dock konstatera att aktörerna har tagit ett stort ansvar gentemot musiker – exempelvis genom att ställa om till att arrangera streamade konserter. I sammanhanget bör betonas att nio av tio Antal dagar uppskov vid ändrat redovisningsdatum 0 Mer än 1 år 5 Totalt 1 469 1 860 988 4 317 100% 8 216 100% 43/47