Krisstöd 1
Rapport: Krisstöd till kulturen 2021 – behov och
utfall Uppföljningar av Kulturrådets arbetssätt och organisering Under 2021 har Kulturrådet följt upp myndighetens arbete med krisstöden hittills för att identifiera lärdomar och synliggöra utmaningar. Dels genom en intern uppföljning av hur myndigheten organiserat hanteringen av krisstöden sedan våren 2020, dels genom en extern uppföljning av Kulturrådets information och kommunikation gentemot branschen. Uppföljningarna omfattar en längre tidsperiod än 2021, men återges här eftersom de har betydelse för Kulturrådets fortsatta arbete med krisstöd och till viss del ordinarie bidragsgivning. Uppföljningar är en viktig del i Kulturrådets fortsatta utvecklingsarbete. Arbetet med krisstöden har gett oss ny kunskap och nya insikter som ska tillvaratas i myndighetens arbete. Kulturrådet arbetar dessutom med att se över de ordinarie bidragsformerna samt ansöknings- och redovisningsblanketter. Extern uppföljning av information och kommunikation Den externa uppföljningen genomfördes av konsultbolaget Sweco på uppdrag av Kulturrådet och syftade till att fånga upp de sökandes intryck av Kulturrådets arbete med att fördela krisstöd. Kulturutövare som sökt krisstöd och branschorganisationer inom kulturlivet har fått ge sin bedömning av arbetet. Av rapporten7 framgår att sökanden som fick krisstöd är mer nöjda än de som inte fick stöd. Ideella och mindre organisationer har haft svårare att få krisstöd och har haft synpunkter på stödens utformning och myndighetens arbete. Kommersiella och professionella verksamheter är över lag mer positiva än de ideella. När Sweco analyserat svaren närmare och tagit hänsyn till konstområden och bransch är skillnaderna inte särskilt stora. Enligt uppföljningen har andelen som fått avslag inte hämtat information via Kulturrådets webb i samma utsträckning som de som fått bifall. Skillnaden är inte stor men det är sannolikt den grupp som sällan eller aldrig söker stöd som inte heller går in på Kulturrådets webb och aktivt letar efter information utan snarare får reda på att det är möjligt att söka genom allmän nyhetsmedia eller via den branschorganisation de tillhör. Sökanden utan vana att söka stöd önskar att kriterierna förtydligas och att det tydliggörs vilka handlingar eller bilagor som ska ingå in en ansökan. Uppföljningen visar också att de mindre aktörerna har upplevt ansökningsprocessen som svårare än de större och deras intryck är att ansökningsförfarandet är framtaget med tanke på större organisationer och etablerade institutioner. Sweco har sammanställt de sökandens förslag till förbättring av ansökansprocessen. Utöver bättre intern samordning på handläggarnivå, förtydligade kriterier, enklare blanketter och utökade tider för telefonsupport, efterfrågas bland annat bättre samordning mellan de myndigheter som har en roll vad gäller krisstöd till kulturlivets aktörer. Branschorganisationerna är över lag positiva till Kulturrådets kommunikation, särskilt de webbsända dialogmötena. Deras bild är att Kulturrådet varit tillgängligt och lärt sig mer om de utmaningar som finns i kulturbranschen under processens gång. Medskick handlar om att ta tillvara den kunskap som kommit fram, upprätthålla dialogen med branschen och att regeringen behöver se över trygghetssystemen. 7 Sweco, Uppföljning av krisstöd Kulturrådet, 2021 46/47