Cirkulära Affärer 1
Återvinningens betydelse under lupp Viss nytta fö
r miljön, men inte så stor påverkan för klimatet. Det är vad en nyligen släppt rapport från Svenska Miljöinstitutet kommer fram till när det gäller återvinning av textil. TEXT: HENRIK PERSSON FOTO: ANDREAS OFFESSON FÖRE EFTER F Den klassiska ”landstingsfilten” får nytt liv som värmande kofta till patienterna. FÖRE EFTER orskarna har jobbat med en miljöbedömning av textilsorteringsanläggningen Siptex i Malmö som Cirkulära Affärer tidigare skrivit om. Den stora miljövinsten med återvinning är att det ersätter jungfruligt material och avlastar jordbrukets användning av åkermark till bomullsproduktion. Just bomullsodling dras med stora miljöproblem så som vattenbrist, övergödning och minskad matproduktion när marken används till bomull istället för grödor. Idag finns nästan all textilindustri i Asien och materialet som ska återvinnas skickas dit med båt för att hanteras. Sedan skeppas allt tillbaka till Europa för att säljas. Men en industrialisering av återvinningen kan på sikt medföra att produktionen åter flyttas till Sverige och med det kommer stora miljö- och ekonomiska vinster. Kostnaden för utvinning av råvaran sjunker i takt med att den sker storskaligt och automatiserat. Det öppnar upp för ny svensk produktion av textil från återvunnet material. Lakan och dukar sys om till skjortor att använda i exempelvis servicebranschen. Så kan affären utvecklas ÄVEN OM ARBETET redan är igång med att använda dagens filtar och lakan till nya produkter måste även en långsiktig utveckling genomföras i nära samarbete med kunderna. Det handlar om val av råvaror där kunden ska lockas att betala lite mer i initialskedet, men få hållbarare textiler med längre livslängd både i första och andra användningen. Nya metoder för branding på kläder behöver tas fram så att ett plagg som fått en logga på sig ändå går att använda till annat i ett senare skede. Råvaror som bomull kan behöva ersättas eller kompletteras med fiber från skogsbruket. Kläder och textilier i allmänhet ska inte längre betraktas som en slit-och-släng-vara utan redan från början som en råvara som ska användas i flera förädlingscykler. F AKTA SIPTEX Anläggningen öppnade 2020 och drivs av Sysav, som i sin tur ägs av 14 skånska kommuner Infrarött ljus och visuell spektroskopi gör att maskinen kan sortera efter exakt vad tyget är gjort av. Den sorterade textilen kan bli nytt tyg igen efter kemiska och mekaniska processer, eller användas till exempelvis isolering. IVL Svenska Miljöinstitutet har lett forskningen med stöd av Vinnova. Bakom projektet står också svenska textil- och modeföretag, bland andra H&M, Ikea, Kappahl och Stadium, liksom Myrorna och Naturvårdsverket. Efter två års tester övergår anläggningen nu i kommersiell drift. #1 2022 Cirkulära Affärer® 15 #1 2023 Cirkulära Affärer® 21