Svensk Jakt nr 6

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Vildsvinsjakt Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Älgjakt Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Frontmonterade termiska sikten Svensk Jakt Nattjobb för viltet Svensk Jakt Bygg ett jakttorn Svensk Jakt Hur man blir en viltmagnet Svensk Jakt Naturligt vis Svensk Jakt Utsättning Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Sett & läst Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Soltider Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten REGIONALT Norrbotten & Västerbotten VEM ÄR ... Re becca Forsberg? Ålder: 37 år. Under den här vintern har det inte varit en enda älgolycka i området, tack vare Tore Peuravaaras utfodring. FOTO: LARS-HENRIK ANDERSSON Färre älgolyckor tack vare utfodring Jägare i Pello har under flera års tid utfodrat älgar med ensilage för att styra bort djuren från vägar och gårdar. I vinter har det inte skett en enda trafikolycka med älg inblandad i trakten. Tore Peuravaara bor i Pello i Tornedalen och han har i 15 års tid varit med i viltolycksgruppen som eftersöksjägare i Övertorneå jaktvårdskrets, norra delen av området. – Vi har haft flest olyckor med älg i det här området. Cirka 90 procent av älgolyckorna i trafiken sker här i trakterna av Pello, trots att älgstammen minskat, berättar Tore Peuravaara. Men denna vinter har det inte skett en enda älgolycka på riksväg 99 i Pellotrakten. – Jag hade hört rykten om att något jaktlag i Finland kört ut ensilagebalar till älgar under svåra vinterförhållanden och jag ville testa om det skulle funka här, att få bort älgarna från vägar och gårdar. Tore Peuravaara tog kontakt med en renägare i Pello, Östen Hämälä, som hade ensilagebalar till sina renar. Det tog ett par veckor, men sedan började älgarna äta. Tore Peuravaara berättar att det nu är hård konkurrens om maten och att det därför är bra att ha utfodring på flera ställen. I vinter uppnåddes målsättningen. – Trots att vi har haft gott om älg har vi inte haft en enda viltolycka, säger Tore Peuravaara. LARS-HENRIK ANDERSSON 102 Aktuell som: Ordförande i Jokkmokks jaktvårdskrets. Bördig från: Norra Uppland. Bor: Jokkmokk. Yrke: Forskningsingenjör inom digitalisering av glesbygden och projektledare för björnspillningsinventeringen Norrbotten. Varför är du engagerad i Jägareförbundet? – Jag tycker att det är viktigt att engagera sig, alla behövs. Det är när vi samlas som vi kan göra verklig skillnad, bidra till bättre viltförvaltning, viltvårdsinsatser – och påverka viktiga jaktfrågor. Vilka jaktliga frågor brinner du för? – En het fråga just nu är jaktetik och motsättningar inom några av specialklubbarna. Det handlar om huruvida vissa kontinentala jaktprov ska godkännas i Sverige. Ett VJP är ett anlagsprov som i dag måste utföras i Tyskland. Det behövs för att kunna selektera allroundhundar, där man bland annat bedömer skallet, lydighet, skottfasthet. Jag tycker det är viktigt att vi kan visa hur våra hundar arbetar för att kunna svara när det kommer till frågor om etik kring löshundsjakten, men även för att kunna bedriva en riktad avel. Vilken jaktform ägnar du dig helst åt? – Det är en speciell känsla att fåsläppa sin hund på jaktpremiären, vilket viltslag det än är. Älgjakten med ställande hund är en favorit, men vildsvinsjakten är spännande och vårens bockjakt utmanande. Höstens jakt på sträckande gäss kan vara lurig, liksom sensommarens jakt på grävling och mink. – För min del handlar jakten även om viltvård och att säkra vinterförrådet med kött, svamp och bär. Ibland kombinerar jag jakt och fiske, där frihet och närheten till naturen är det viktigaste. Då kan jag samtidigt planRebecca Forsberg. FOTO: PRIVAT era inför vintern och hålla lite extra koll på viltbestånden. Det visste ni inte om mig: – Jag har hållit på med pistolskytte sedan tidiga tonåren. På våren brukade vi åka på tävlingar, mest på skoj för att komma ut i vårvädret och testa nya banor. Ibland vann vi något, men vi tävlade ju mest mot oss själva. ‹‹‹ Dags att lufta bössorna Alla vet vi att skjutskicklighet är en färskvara och de flesta av oss är bekanta med den där aviga känslan vid säsongens första övningsskott. Ni vet, när man inte riktigt är vän med vapnet och skotten tar därefter. I dessa tider med coronasmitta och fysisk distansering gäller det att se möjligheter, då det vanliga träningsskyttet på skjutbanan kan innebära vissa begränsningar. Varför inte redan i dag plocka fram bössorna och torrträna? Lyfta hagelbössan till axeln och träna anläggningar mot taklisten där hemma. Samma med studsaren – lyft och träna anläggningar i olika ställningar och tomavfyra med klickpatron. Gör detta till en vana, en liten stund dagligen, och du ska se att du är mycket mer bekväm när det är skarpt läge. Det är ingen tillfällighet att elitskyttar i världsklass många gånger har detta som en bas i sin grundträning. Förhoppningsvis väntar en sommar med avtagande smittspridning där skjutbanor åter kan vara öppna. Låt därför 2021 bli säsongen då du kommer väl förberedd till jakten genom att ha övningsskjutit ett par gånger i veckan. ROGER LUNDQVIST Att träna ett par gånger i veckan gör stor skillnad. FOTO: ROGER LUNDQVIST Nr 6 2021 SVENSK JAKT Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer