Svensk Jakt nr 6

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Vildsvinsjakt Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Älgjakt Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Frontmonterade termiska sikten Svensk Jakt Nattjobb för viltet Svensk Jakt Bygg ett jakttorn Svensk Jakt Hur man blir en viltmagnet Svensk Jakt Naturligt vis NATURLIGT VIS I sommarpä ls är mården hög på benen, har smal svans och stora öron. Två mårdarter i landet S Skogsmården (Martes martes) kallas hos oss rätt och slätt för mård eftersom vi bara har en art. Eller rättare sagt hade. För i Skåne har det under de senaste åren gjorts flera fynd av stenmård (Martes foina). TEXT BERNT KARLSSON tenmården är skogsmårdens nära släkting och motsvarighet på kontinenten. Den finns bland annat i Danmark varifrån den antas ha lyckats ta sig till Skåne. Skogs- och stenmård är intill förväxling lika och i fält är det inte mycket som skiljer dem åt. Det finns dock tre artegna kännetecken att ge akt på. Skogsmården har oftast en gul eller aprikosfärgad, sammanhållen hakfläck. Hak- eller bröstfläcken hos stenmården är klart vit och löper i två flikar ner mot frambenen. Vidare har skogsmården svartbrun nosspegel medan stenmårdens nos spegel är ljusbrun eller köttfärgad. En tredje detalj som skiljer arterna åt är att stenmårdens tassar har nakna trampdynor 62 medan skogsmårdens är täckta med hår. Vid identifiering är det viktigt att alla dessa kriterier för stenmård är uppfyllda eftersom även skogsmården ibland kan ha vit hak- eller bröstfläck. I sommarpäls har också skogsmårdens tassar nakna trampdynor. Värdefullt pälsvilt På grund av pälsvärdet har skogsmården alltid varit ett efter traktat jaktbyte och periodvis utsatts för hårt jakttryck. I sin bok Vårt villebråd skriver Gustaf Kolthoff 1914 att ett mårdskinn omkring 1860 betala des med 18 kronor och att priset sedan steg till 80–100 kronor 1912. I Gösta Notinis Svenskt jakt lexikon från 1947 anges att stora, mörka skinn i början 1940-talet betalades med 150 kronor och att pris et 1945–46 var uppe i 200 kronor. Under 1700- och 1800-talet tycks mården ha haft ungefär samma utbredning som i dag. Mårdens stora nedgångsperiod tycks ha inletts vid förra sekelskiftet och nått sin djupaste botten på 1930-talet, då den under vissa perioder fridlystes i flera Norrlandslän. Med början från ungefär 1960-talet har dock mården ökat ”Skogs- och stenmård är intill förväxling lika och i fält är det inte mycket som skiljer dem åt.” och återtagit förlorad terräng, inte bara i skogslänen utan över hela landet. Ökningen i södra Sverige anses stå i samband med rävskabben. När rävstammen trycktes tillbaka blev mården det dominerande markrovdjuret och fyllde ut tomrummet efter räven. Det intressanta är att skogsmårdens ökning i Sverige under senaste halvseklet skett parallellt med stenmårdens ökning i Danmark. Anpassningsbar Mården ansågs tidigare vara ett karaktärsvilt för den gamla skogen, men modern forskning har visat att den kan anpassa sig till många olika slags miljöer. Den är inte bunden till gammal skog utan går gärna in i ungskogar eftersom det oftast är där som maten finns. Nr 6 2021 SVENSK JAKT FOTO: WILDMEDIA Svensk Jakt Utsättning Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Sett & läst Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Soltider Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer