Hållbart Byggande 1
– Det vi pratade om för tio år sedan håller på at
t bli mainstream. Och det är förstås en utmärkt utveckling. Men vi behöver också se hur det ger resultat i verkliga livet, säger Mattias. Till viss del har Agenda 2030, FN:s 17 Globala hållbarhetsmål, drivit på den här processen, tror han. – Agenda 2030 behöver fortfarande kokas ner till tolkningsbara punkter. Men vi ser att kommunerna har målen med sig i sin planering av ny stadsutveckling, säger han. Under hösten var Mattias och Urbios hållbarhetsstrateg Emma Simonsson med och drog igång den svenska varianten av Architechts declare, ett brittiskt upprop för att få arkitekter att hjälpa byggindustrin att koldioxidbanta, återbruka och bygga mer med regenerativ design, design som går att återanvända och förändra. Över 260 svenska arkitektbyråer har skrivit under. – I samband med uppropet samlade vi också femton konkurrerande landskapsarkitektbyråer för att tillsammans höja ribban inom detta område. Det blev ett enormt engagemang! Byggbranschen måste först och främst minska sina koldioxidutsläpp, men kan också mer aktivt stötta arkitekternas tankar om att bygga in ekosystemtjänster i projekten. De måste dessutom ta fram alternativa lösningar till att spränga och gräva jordskorpan i våra tätorter och städer. I dag är det helt klart för billigt att spränga och schakta, tycker Mattias. – Fler bör ta itu med parkeringsfrågan, där vi idag gräver ut enorma hål i landskapet för garage. Det försvårar möjligheterna att bygga ekosystemtjänster och skapar en massa onödiga koldioxidutsläpp, säger han. De tio åren sedan Urbio startades har varit goda år för både Urbio och landskapsarkitekturen i stort, men vad som händer efter coronakrisen står skrivet i stjärnorna. Urbios tioårsjubileum är i alla fall skjutet framåt på obestämd framtid och så även de fysiska workshops som skulle ha varit nästa steg i Architechts declare, som istället kommer ske via digitala hjälpmedel. Men Mattias tror att det nya fokuset på hållbar landskapsarkitektur är här för att stanna och hoppas att coronatidernas snabba ”omställning” kan få människor att förstå att vi även kan klara av att skapa ett koldioxidneutralt samhälle. Trots att tonen i miljödebatten ofta kan bli pessimistisk tänker han fortsätta göra vad han kan för en hållbar framtid. – De senaste årens torra somrar och den här uteblivna vintern är starka varningssignaler på att vi har bråttom att ställa om. Men jag håller på med detta för att jag tror att vi kan göra verklig skillnad. Att ge upp är inte ett alternativ, avslutar Mattias. HB 46