Advokaten 1
”Mycket av det som vi alltid har rätt att hälsa p
å sitt eget sätt. Jag tror att det kommer domar på andra områden, med personer som till exempel har kundkontakter, där det kan bli en helt annan bedömning. När man har kundkontakt är den centrala arbetsuppgiften att sälja arbetsgivarens saker. Att då välja att göra varje kundmöte till en religiös manifestation blir svårt, säger Danhard. På ett mer övergripande plan hoppas dock Erik Danhard att vi ska bli bättre på att prata med varandra, på arbetsmarknaden och utanför, för att hitta lösningar på de problem som uppstår. Martin Mörk hos DO är inne på samma linje. – Vi hoppas ju att arbetsgivare komuppfattar som religiösa traditioner är ju inte heller egentligen religiösa, utan har att göra med att man vuxit upp i ett land som har saknat ett fungerande rättssystem till exempel, där man har varit tvungen att hålla ihop en familj eller grupp för att överleva. När man stoppar in det i en svensk kontext kan det bli väldigt konstigt.” thed adelswärd mer att arbeta med aktiva åtgärder i enlighet med lagstiftning för integrering i arbetslivet. Men vi tror alltjämt att det kommer att uppstå situationer där frågan om gränserna för det hårda skyddet, mot diskriminering, kommer att aktualiseras, säger han. Även Percy Bratt tror på fler mål framöver. Men även han hoppas på att man ska kunna hitta lösningar även utanför domstolarna. EU-DOMSTOLEN: HUVUDDUK PÅ ARBETET En receptionist anställd av företaget G4S i Belgien började bära huvudduk på arbetet, trots att företaget hade ett förbud mot bärandet av synliga politiska, filosofiska eller religiösa symboler på arbetsplatsen. Receptionisten Samira Achbita sades upp, och vände sig till domstol. Frågan gick ända upp till Belgiens högsta domstol, som begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen om huruvida ett förbud mot religiösa symboler utgjorde diskriminering. EU-domstolen fann att en policy som förbjuder bärandet av synliga politiska, filosofiska eller religiösa symboler på arbetsplatsen kan utgöra indirekt diskriminering, så vida inte regeln är ”objektivt motiverad av ett berättigat mål, såsom arbetsgivarens tillämpning i förbindelserna med sina kunder av en policy om politisk, filosofisk och religiös neutralitet, och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera”. EU-domstolen: Samira Achbita, Centrum voor gelijkheid van kansen en voor racismebestrijding mot G4S Secure Solutions NV (mål C-157/15) – Om man från ett ögonblick bortser från det rent juridiska så tror jag på en större inlevelseförmåga i andra människors livssyn är viktig, säger han. Thed Adelswärd pekar också på behovet av kunskap och samtal med personer från andra religiösa och rättsliga kulturer. – Mycket av det som vi uppfattar som religiösa traditioner är ju inte heller egentligen religiösa, utan har att göra med att man vuxit upp i ett land som har saknat ett fungerande rättssystem till exempel, där man har varit tvungen att hålla ihop en familj eller grupp för att överleva. När man stoppar in det i en svensk kontext kan det bli väldigt konstigt, påpekar han. Anna-Sara Lind hoppas att praxis kring religionsfriheten ska bli större, men pekar också på att det måste få ta tid. Och Martha Middlemiss Lé Mon håller med. – Det finns en tendens i dag att vi gärna vill ha svart och vitt. Då blir det lätt för politiker att lova att lösa saker med en lag. Men det är farligt när vi förlitar oss på att allt kan lösas med juridiska medel. De stora frågorna kan inte göra det, konstaterar hon. ¶ Thed Adelswärd. i kyrkan, och förlorar dessutom möjligheten till insyn i exempelvis skolfrågor, som sköts av kyrkan. Först med religionsfrihetslagen 1951 genomförs en negativ religionsfrihet, rätten att inte vara med i något religiöst samfund. Sverige har då tillträtt Europakonventionen, och fri- och rättigheter diskuteras flitigt. Barn till medlemmar i statskyrkan ansluts även fortsättningsvis till kyrkan vid födseln. Med 1974 års regeringsform (RF) får religionsfriheten, liksom en rad andra grundläggande fri- och rättigheter, formen av grundlag. Religionsfriheten skiljer ADVOKATEN NR 1 • 2019X sig från flera av de övriga rättigheterna genom att vara absolut, i bemärkelsen att den bara kan begränsas av grundlag, inte av lag. Rättighetsskyddet i RF är dock fortsatt begränsat av det så kallade uppenbarhetsrekvisitet, som består till 2010. 1995 antar riksdagen, efter flera års diskussioner, lagen om trossamfund, och separationen mellan kyrka och stat formaliseras. Lagen träder i kraft 1998, och innebär bland annat att barn inte längre ansluts automatiskt till Svenska kyrkan. I stället blir dopet, eller en anmälan, grunden för medlemskap i kyrkan. ¶ Vägran att ta i hand väckte starka känslor – vänd! » 41 41 FOTO: CARL-JOHAN ERIKSSON