Advokaten 1
» En rätt till samvetsfrihet riskerar dessutom at
t påverka alla andra anställda på arbetsplatsen genom att de får mer tunga arbetsuppgifter när någon är befriad från dessa, påpekar Danhard. Samtidigt kan inte arbetsgivare bara vifta bort religionsfriheten med hänvisning till principer. – Arbetsgivaren, i det här fallet kvinnoklinikerna, måste väga det mot varandra och pröva om det är möjligt att anställa personen, men sysselsätta henne med andra arbetsuppgifter, säger Erik Danhard. ”Själva utgångspunkten är ju SVERIGE STICKER UT Forskaren Kavot Zillén har i sin avhandling studerat hälso- och sjukvårdspersonalens möjligheter till samvetsfrihet. Hon konstaterar att det i Sverige i dag inte finns någon lagstadgad rätt att av religiösa eller etiska skäl vägra medverka vid viss vård eller åtgärd. Sverige skiljer sig därmed från många andra länder i Europa, inklusive Norge och Danmark. Argumenten mot samvetsfrihet handlar, enligt Zillén, tolerans. Vi är inte exakt lika, och det måste tolereras. ” erik danhard i vissa länder: i exempelvis Italien och Portugal visar statistik att över 80 procent av hälso- och sjukvårdspersonalen i vissa regioner åberopar sin samvetsfrihet för att slippa arbeta med aborter. Varken Norge eller Danmark uppger dock att samvetsfrihetsklausulen haft någon påverkan på tillgången till vård. Även om det inte finns någon uttalad rätt till samvetsfrihet så hindrar dock inget svenska arbetsgivare från att tillgodose sådana önskemål ändå, påpekar Kavot Zillén. Det kan också vara ett sätt att få en mångfald på arbetsplatsen som gagnar patienterna, menar hon. VÄCKER KÄNSLOR Advokat Percy Bratt företrädde Ellimycket om att den riskerar att krocka med andra rättigheter, som rätten till hälsa, när tillgängligheten på vård försämras. Tillgänglighetsproblematiken är en realitet BARNMORSKEMÅLET Barnmorskan Ellinor Grimmark nekades anställning på tre kvinnokliniker inom Region Jönköping sedan hon berättat att hon inte kan medverka vid aborter. Grimmark vidareutbildade sig till barnmorska med så kallad studielön från regionen, men den drogs in inför den sista terminen, efter att hon berättat om sin ovilja att arbeta med aborter. Vid en fjärde klinik hade Grimmark och chefen kommit överens om att hon skulle erbjudas en anställning. Erbjudandet drogs tillbaka efter att Grimmark i lokala medier uttalat sig om sin syn på aborter, och berättat att hon anmält Höglandssjukhuset till Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO prövade anmälan, och fann att vägran att arbeta med aborter är ”en sådan manifestation av hennes religiösa tro som åtnjuter skydd enligt artikel 9 i Europakonventionen”. Regionens krav på att en barnmorska ska kunna delta vid aborter framstod dock enligt DO som lämpligt och motiverat av det samhälleliga intresset att säkerställa att kvinnor ges effektiv tillgång till abortvård. Enligt DO hade därmed Grimmarks religionsfrihet inte kränkts. Ellinor Grimmarks sak prövades av Jönköpings tingsrätt, som inte ansåg nor Grimmark i Arbetsdomstolen och den andra barnmorskan i tingsrätten (Arbetsdomstolen tog inte upp hennes fall till prövning). För honom är frågan om samvetsfrihet starkt kopplad till religionsfriheten, och betydligt mer komplex än många kritiker vill erkänna. – Det här är djupt troende människor som har en viss inställning till just aborter. Det var också helt klart att man hade ett stort behov av barnmorskor, framför allt Sekularism – ett mångtydigt begrepp B 46 46 egreppet religionsfrihet och möjligheten att utöva den är nära kopplade till idén om den sekulära staten. Ordet sekulär betyder helt enkelt världslig, och betecknar att staten, lagstiftningen och rättstillämpningen ska stå fria från religionen, något som i dag är självklart i de allra flesta västerländska stater. En sekulär stat behöver dock inte betyda att befolkningen per definition är icke-religiös. Hur de olika sekulära staterna förhåller sig till religionen skiljer sig mycket åt. Som alltid spelar här historien och förhållandet mellan stat och kyrka genom tiderna en stor roll för vilken väg man valt. I Frankrike har principen om den sekulära staten fått en egen benämning: laïcité. Laïcité innebär en strikt åtskillnad mellan världsligt och andligt. All myndighetsutövning ligger på staten och skolan har ingen undervisning i religion. I gengäld blandar sig staten inte in i religiösa angelägenheter och finansierar inte heller några religiösa aktiviteter. Typiskt för laïcitén är också betoningen av den negativa religionsfriheten, alltså att människor ska slippa konfronteras med andras religionsutövning. Laïcitén har fått spridning även i andra länder, i synnerhet sådana som upplevt en konflikt mellan en stark förhärskande religion och staten. Ett exempel är Turkiet efter Kemal Atatürks maktövertagande. ADVOKATEN NR 1 • 2019