GLAS 1
/ siktat / Grande Greger gillar glas Mindre bulle
r i Bromma. Osynligt bullerplank ger mindre buller vid Bromma Grande Greger bredvid självporträttet ”Narcissus”. Från en subkulturell karriär inom wild postering med affischering i det offentliga rummet och attackpoesi på 1990talet har Grande Greger successivt förflyttat sig in mot konstvärlden. Med färgstarka målningar som sina mest kända alster har han fått ökad uppmärksamhet. Nu har han utvecklat en ny världsunik teknik att blästra på glas med spegel i botten. Och så sätta belysning till för att få fram den eftersökta effekten. Idén om detta nya unika uttryckssätt har växt fram hos Greger och efter att ha diskuterat med olika experter, däribland mästerblästraren Peter Sitell, har han nu hittat rätt. – Det är ett arbete som kräver perfekt precision. Alla delar, träbakstycket, spegeln plus två 6 millimeters järnfria glas, aluminiumprofilerna och LEDljuset, måste infogas exakt. Och när man lyckas blir resultatet fantastiskt, tycker Greger. Hans första verk, ”Narcissus”, är ett självporträtt som utgår från den antika myten om Narcissus. Wikipedia: Narcissus var inom grekisk mytologi en vacker yngling som var son till flodguden Kefissos. Narcissus var så underbart vacker att vem som än såg honom greps av kärlek, men problemet var att han avvisade varje kärlek. Han blev dömd att förälska sig i sin egen spegelbild efter att inte ha besvarat den unga flickan Echos kärlek. Narcissus förtynade inför den damm där han fick se sig själv och förvandlades till slut till en pingstlilja som fått hans namn: narcisser. Myten om Narcissus, ser Grande Greger som det första verket i en serie med olika allegorier inom evolutionen. Med sin unika teknik hoppas han skapa både innehållsligt intressanta verk samtidigt som de ska skapa stämningar i rum och med spegelns möjligheter både förstora volymer och sprida ljus. – Så klart spelar även det dekorativa in. Bilderna som egentligen påminner mer om strikt reklamspråk än yvigt konstnärskap ska precis som musik kunna mediteras över om man vill och anpassas till den miljö de finns i. Målet för Greger är nu att skapa en utställning med flera nya verk i den nya blästringstekniken. / Det franska företaget Redarchitetes genomskinliga bullerplank i glas vann tävlingen om att skapa en bättre ljudmiljö vid Bromma flygplats. ”Modern, innovativ och tidlös, med en utformning som stärker upplevelsen av flygplatsens landskap både från marken och luften” står det i motiveringen. Grannarna, som varit representerade i juryn, ville inte ha en tät barriär mot flygplatsen. Bromma flygplats har länge haft problem med grannar som klagar på bullret när flygplanen rör sig på marken. För att hitta en lösning arrangerade Swedavia, som äger och driver flygplatsen, en innovationstävling med en prischeck på 100 000 kronor. – Fördelen är att det inte skärmar av för mycket rent visuellt. Nu kan grannarna behålla utsikten, säger Ulrika Fager, kommunikationschef Bromma Stockholm Airport. Intresset för tävlingen var stort. Swedavia fick in närmare 100 bidrag från 87 olika länder. Nu startas ett projekt för att anpassa det segrande bidraget till de förhållanden som råder vid Bromma. Bland annat får glaset inte reflektera för mycket eller störa flygplatsens radiosystem. Ambitionen är att det nya bullerplanket ska stå klart i slutet av nästa år, meddelar Swedavia. / Ideon Gateway skiftar färg. FASADEN VÄXLAR FÄRG MED NY TUNN PLASTFILM – Det har blivit som arkitekten ville ha det. Många tycker att det är snyggt, men det är många som tycker att det är lite för häftigt, säger Leif Jakobsson, teknisk direktör på Narva Project. Företaget Narva Project har levererat och monterat glaset till fasaden. Det är första gången som företaget använt radiant light film, en slags plastfilm. Med den nya filmen skiftar Lunds nya landmärke – Ideon Gateway – färg beroende på var man befinner sig. Från gul till orange och röd. – Vi ville ha något som kan spegla forskning och utveckling och föränderlighet och hittade det här i en tidskrift, berättar Jerker Edfast, vd på Uulas Arkitekter. Efter att ha besökt referensobjekt med radiant light film kom de fram till att de ville 14 GLAS 3.2014 skapa en mer dämpad nordisk variant och lade därför till ytterligare en film. – Det blev en film med en frostig yta, som tar ner effekten en aning. Skulle vi bara ha använt radiantfilmen skulle det ha blivit en för skarp och blank färgupplevelse, säger Jerker Edfast. Den tunna radiant lightfilmen består av flera lager plast. Tillverkare är amerikanska 3M. Vare sig metall eller pigment ingår i filmen, utan effekten skapas genom att ljuset bryts på olika sätt genom polymerlagren. Tätheten i filmen varierar på en yta av några nanometer. Det innebär att filmens brytnings index också varierar. Därmed bryts ljusets olika våglängder på olika sätt, vilket gör att ögat uppfattar att fasaden byter färg. /