Vårdfokus Ordföranden
Vårdfokus Tema: Covidvaccin
MRNAVACCIN I startgroparna före pandemin fanns en
ny teknologi för vacciner. Forskare hade lyckats väcka svar hos immunförsvaret med genteknik, till exempel mot zika och influensa, men inget godkänt vaccin fanns. För första gången har vacciner med den nya tekniken nu blivit godkända. Det är covidvaccinerna från läkemedelsföretagen Pfizer Biontech och Moderna och som kallas för mRNA-vaccin, eller budbärar-RNA-vaccin. Forskarna har lyckats packa in mRNA i fetthöljen, som tar sig in i cellerna. Vaccinet kan ses som en Coronaviruset får fäste på människoceller med sitt spikeprotein på ytan. Vaccinet får fart på produktionen av antikroppar som sedan fäster på spikarna. budbärare som kommer med ett recept som berättar för cellen hur den ska börja tillverka spikeproteinet. Cellerna får den genetiska koden och sätter igång. Men de producerar bara ytproteinet, spikeproteinet, inte hela viruset. Immunförsvaret bygger antikroppar mot spikeproteinet, som sedan känner igen det när någon utsätts för smitta av coronaviruset. Det är då immunförsvarets soldater, T-celler och B-celler, brottar ner viruset. Vaccinerna ger höga nivåer av antikroppar. — mRNA kan inte integreras i vårt vanliga DNA, utan är instabila och försvinner snabbt, betonar Karin Loré. De båda godkända mRNAvaccinerna ger ett högt skydd mot covid-19. Deras effektivitet är 95 procent och 94,1 procent. Men mRNA-vaccinerna måste förvaras och transporteras väldigt kallt för att inte brytas ner. Det gör hanteringen svår i många länder, och även i svensk primärvård. VÅRDFOKUS. NUMMER TVÅ 2019 VIRUS VEKTORVACCIN Det tredje vaccinet som godkändes för användning inom EU var Astra Zenecas. Det spås få stor betydelse för att många, både i Sverige och i andra länder, skulle kunna vaccineras, då det inte är lika känsligt under transport och förvaring. I skrivande stund är vaccinet fortfarande pausat i Sverige. Astra Zenecas variant och även Janssen är virusvektorvaccin. En vektor är ett slags leveranssystem in i människocellen. Som en budbil som kör in och lämnar över ett paket. I paketet finns genen för spikeproteinet. Vektorn (budbilen) i vaccinet är ett adenovirus, ett vanligt och ofarligt förkylningsvirus. Det är dessutom genmodifierat så att det inte kan föröka sig. Adenoviruset tar sig alltså in i cellerna och har med sig genen för coronavirusets spikeprotein (paketet). Härifrån fungerar vaccinet som mRNA-vaccinet. Gensnutten talar om för cellerna att sätta igång att producera spikeprotein. När cellerna gör det kommer immunförsvaret att tillverka antikroppar — soldater. Den vaccinerade kommer inte att bli sjuk av adenoviruset. Det används som transport och är inte levande. Astra Zenecas virusvektorvaccin bedömdes i förstudierna ge 60 procents skydd, men har visat sig skydda bättre med dosintervallen 9—12 veckor. Den allra senaste studien visar 79 procents skydd mot covidsjukdom. Janssens gav 72 procents skydd i den amerikanska testgruppen. Det ryska vaccinet Sputnik V, som granskas av EU, är också ett virusvektor-vaccin. INAKTIVERAT VACCIN Virus kan ges levande – men försvagade – i vaccin. Det ger ofta det starkaste immunförsvaret och ett skydd livet ut. Tre exempel är vaccinerna mot mässling, påssjuka och gula febern. – Men det är farligare, en person med nedsatt immunförsvar skulle potentiellt kunna bli sjuk av viruset, säger Karin Loré. Levande vaccin är inte på gång mot coronaviruset. Däremot finns ett inaktiverat vaccin godkänt i Kina. I inaktiverade vaccin dödar man hela viruset, ofta i formalin. Det var så man traditionellt gjorde vacciner tidigare. PROTEINBASERAT VACCIN Långt fram i tester ligger även läkemedelsföretaget Novavax med tekniken proteinbaserat vaccin mot coronaviruset. Det kan komma att godkännas i april. Proteinvacciner finns redan i dag mot hepatit B och humant papillomavirus, hpv. Det krävs mer tid för att producera och rena stora mängder proteiner, vilket är en anledning till att det vaccinet kommer senare än de tre först godkända vaccinerna i EU. I den typen av covidvaccin har ytproteinet odlats och packats ihop i laboratorium för att sedan injiceras som vaccin, tillsammans med adjuvans. Adjuvans är inom farmakologin ett ämne som förbättrar effekten av läkemedlet. I vaccin kittlar det igång immunförsvarets förmåga att tillverka antikroppar. — Det är en plattform för vaccin som vanligtvis är jättebra, och ger höga nivåer antikroppar, vilket ger ett effektivt skydd, säger Karin Loré. 15 GETTY IMAGES
Vårdfokus Aktuellt#3
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus Vårdade covidsjuk kollega
Vårdfokus Jobba efter 65
Vårdfokus Utredda fall
Vårdfokus Extra: Barnmorska
Vårdfokus Extra: Biomedicinsk analytiker
Vårdfokus Extra: Röntgensjuksköterska
Vårdfokus Extra: Sjuksköterska
Vårdfokus Smittar covid-19 genom luften?
Vårdfokus Student
Vårdfokus Ledarskap
Vårdfokus Läs & lyssna
Vårdfokus Medlemssidor
Vårdfokus Lediga jobb, kurser mm