Byggaren 1
STENS JURIDISKA KRÖNIKA » Räkna rätt från början
En för en krona, eller sex för en tia”. Hur har man räknat på det här? Ibland låter det som ramsan som marknadsknallen stod och ropade, när jag lyfter på luren. Jag kan bli helt förvirrad. Jag tar emot ett tiotal samtal om året från byggare som vill ha reda på vad de skall göra om de lämnat fel pris. Ett samtal gick ut på att en underentreprenör (ue) lämnat ett pris för putsning av ytterväggar till en villa, som var knappt en fjärdedel (en gavel) av vad det egentligen skulle ha kostat. På det priset baserade byggaren, huvudentreprenören (he), sitt pris i sin skrivna offert till konsumenten. När konsumenten beställer jobbet och huvudentreprenören i sin tur beställer jobbet av sin (ue) säger underentreprenören att han kalkylerat fel, att han måste ha tre gånger så mycket för att det skall gå ihop. ”Det förstår du väl att det inte går, då skulle jag gå i konkurs om jag skulle göra det jobbet”, Vad säger konsumenten? ”Jag har fått en skriftlig offert från dig, den gäller och du får göra vad du vill men jag yrkar på leverans till offertpris”, säger denne. Nu undrar byggaren, skall jag verkligen behöva stå för detta? Vi har inte påbörjat något arbete hos konsumenten, om jag levererar detta till offertpris klarar inte jag heller firman? Måste jag verkligen stå för detta? Det är den ovan nämnda situationen och frågan som med viss variation återkommer till mig ett tiotal gånger per år. Det är Avtalslagen (AvtL 1 §), som gäller oavsett om man är konsument eller näringsidkare. I den lagen kan man läsa om anbud och acceptmetoden. Ett anbud är vad vi i dagligt tal kallar offert och accept vad vi kallar ordererkännande och beställning. Om jag lämnar en offert (anbud) på ett jobb och får en fullständig beställning utan ändringar, kallas det ”ren accept” (AvtL §§ 2-4). Skulle beställningen innehålla förändringar av något slag, mängd, pris, villkor och annat kallas detta ”oren accept” (AvtL 6§). byggaren 4 2020 Oren accept skall betraktas som ett nytt anbud (offert) från köparen till säljaren och säljaren är inte bunden av sin första offert längre och skall istället fundera på om han kan acceptera denna nya offert (orena accepten) istället. Frågan i detta exempel handlar om huruvida man behöver stå för en lämnad offert? Svaret är ja, det är man. Man är bunden till sitt anbud under hela den betänketid som köparen behöver för att acceptera offerten. Men skulle jag komma på att jag räknat fel innan köparen beställer kan jag ändra mig när som helst under denna betänketid (acceptfrist) och säga att jag inte kan stå för offerten på grund av felkalkylering. Men frågan är om jag har rätt att ändra mig i samma ögonblick som köparen ringer och beställer jobbet. Det skulle man kunna tänka sig att man har rätt till. Men om jag får jag ett mail eller annan skriftlig beställning, har jag då rätt att säga nej till jobbet på grund av felkalkylering. Förmodligen inte. I mitt exempel ovan fick huvudentreprenören en skriftlig beställning och när han beställde jobbet av sin (ue) kom felkalkyleringen upp. Då stod han där som ”åsnan mellan två hötappar”. Avtalslagen gäller ju för alla parter i denna affärskedja. Alltså är det (ue) som till sist skulle stå för att ha kalkylerat fel. Men denne säger att det är omöjligt, det kan han inte stå för. Enligt (AvtL 32 §) Den som avgivit en viljeförklaring, vilken i följd av felskrivning eller annat misstag å hans sida fått annat innehåll än åsyftat varit, vare icke bunden Kom ihåg! • Granska noga offerten innan du lämnar den. • Räkna rätt. • Räkna aldrig lågt för att få en beställning och ta hem vinsten på ÄTA tillägg. • Fast pris är säkrast men svårast att räkna på. • Rörligt, stor risk för prischock och tvist. • Tänk på att omfattning, pris, tiden för betalning och tiden för arbetets avslutande är de viktigaste delarna i en offert. av viljeförklaringens innehåll, där den till vilken förklaringen var riktad, insåg eller bort inse misstaget. Vad gäller större felkalkyler, som ofta är uppenbara, borde de flesta inse misstaSTEN FOLKESSON affärsjurist för bygg- & bygghandel. get. Folk är ju inte sena med dra fördelar av detta om det går. Det är i vilket fall som helst genom denna § i AvtL som man kan rädda situationen. Man kan också noga studera hur anbud- och acceptprocessen hanterats. Vid lite större byggen är det inte ovanligt att man begär in offerter i planeringsskedet då man gör en budget för hela bygget. Beställningarna kan komma långt efter när allt är klart för att sätta igång att bygga. Sådana offerter behöver man inte alls stå för, sedan den skäliga tiden (acceptfristen) har runnit ut. Sist men inte minst, i detta fall hade man inte gjort något jobb hos kunden ännu. Då lägger man bara ner allt och påbörjar inte något arbete innan det är utrett vad konsumenten skall betala och då man skrivit ett nytt avtal. I det fallet har ingen skada skett. Det blev mycket juridik i denna krönika och det kan vara komplicerat, enklast är som vanligt att räkna rätt från början. Sten Folkesson 7