Nordens Tidning 1
NORDISKT SAMARBETE ISLANDS ORDFÖRANDESKAPSPROGRAM
I NORDISKA RÅDET 2020 LYFTER NORDISK SPRÅKFÖRSTÅELSE PROGRAMMET HAR sex olika prioritetringsområden varav ett lyfter språkförståelsen i Norden. Fördrag, program och deklarationer på nordisk nivå hänvisar ofta till och understryker vikten av att ha kunskaper i och förstå de språk som talas i de nordiska grannländerna. Artikel 8 i Helsingforsavtalet, det nordiska samarbetets grundläggande avtal, lyder: ”Undervisningen och utbildningen skall i skolorna i de nordiska länderna i lämplig omfattning innefatta undervisning om språk, kultur och allmänna samhällsförhållanden i de övriga nordiska länderna, inbegripet Färöarna, Grönland och Åland.” I de nordiska undervisningsministrarnas deklaration om nordisk språkpolitik från 2006 står det bland annat att alla nordbor har rätt ”att tillägna sig förståelse av och kunskaper i ett skandinaviskt språk och förståelse av de övriga skandinaviska språken, så att de kan ta del i den nordiska språkgemenskapen”. Där står också att nordisk språkpolitik bör sikta mot ”att alla nordbor kan kommunicera med varandra, i första hand på ett skandinaviskt språk”. HANDLINGSPLANEN för mobilitet i Norden, som samarbetsministrarna antog på sitt möte i Reykjavik i februari 2019, slår fast att Nordiska ministerrådet ska verka för att främja nordiska medborgares – i första hand ungas – kunskaper om de nordiska grannländernas språk och kultur. Trots dessa beslut och avsiktsförklaringar pekar studier på en försämring snarare än en förbättring av nordisk språkförståelse under senare år och årtionden. Detta gäller både förståelse av det talade språket och förmågan att uttrycka sig muntligt och skriftligt. Sistnämnda punkt är viktig inte minst för dem som inte har ett skandinaviskt språk som modersmål. De flesta länderna har minskat undervisningen i de nordiska grannländernas språk. Detta gäller alla skolnivåer. Exempelvis kan nämnas att år 1999 trängde engelskan undan danskan som det första främmande språket i den isländska grundskolan. I och med en nyligen genomförd gymnasiereform förkortades dessutom gymnasiestudierna från fyra till tre år, vilket bland annat slog hårt mot undervisning i danska. Ända till för runt ett årtionde sedan fanns på Island språklektorer från Danmark, Sverige, Norge och Finland och det fanns möjligheter att läsa danska, svenska, norska och finska på högskolenivå. Alla länderna har nu slutat finansiera dessa tjänster, med undantag för Danmark. Den svenska lärartjänsten upphörde nyligen och 14 NORDENS TIDNING 1-20 FOTO: MOSTPHOTOS