Nordens Tidning 1
INTEGRATION GETTOLISTAN STYR POLITIKEN I mars 201
8 presenterade den danska regeringen en plan för bekämpande av parallellsamhällen. Planen ska säkra att det 2030 inte längre finns några områden som klassas som getton. Det ingicks ett brett politiskt avtal om detta i Folketinget. DEN DANSKA POLITIKEN mot segregation riktar till stor del in sig på de listade gettoområdena. Stine Klingenberg Madsen, Transport, Bygningsog Boligministeriet, förklarar hur resonemangen går. – Grunden för hela vår strategi finns i termen gettoområden, säger Stine Klingenberg Madsen. Det rör sig om bostadsområden med mer än 1 000 invånare som uppfyller fem kriterier som rör sysselsättning, utbildningsnivå, inkomst, kriminalitet samt icke-västliga invandrare i första och andra generation. Områdena är koncentrerade kring de stora städerna men finns över hela landet. Listan är i sin tur uppdelad i olika nivåer. De områden som uppfyller de första fyra kriterierna kallas socialt utsatta bostadsområden, de som uppfyller minst två av de första fyra kriterierna samt har icke-västlig befolkning kallas gettoområden. Områden som varit på listan de senaste fyra åren kallas hårda gettoområden. Listan över gettoområden har funnits sedan 2010. – Det har funnits diskussion kring om definitionen har varit stigmatiserande, men den har överlevt, säger Stine Klingenberg Madsen. Det pågår en omvandling av boendeformerna och den fysiska miljön i de så kallade hårda gettoområdena. har en identitet i området. Stine Klingenberg Madsen ger ett exempel på ett föregångsområde, Gellerup/Toveshoj i Aarhus. – Där byggs många privata bostäder mellan de allmännyttiga och det är väntelista till de nya bostäderna. Det har byggts en helt ny byggnad, dit kommunen har flyttat tusen arbetsplatser. I mitten ska det bli en stor ny stadspark. Stine Klingenberg Madsen. Men strategin handlar inte bara om att påverka strukturer inom områdena. Man styr också vilka som ska bo där. – De som har arbete eller är under Målet är att andelen allmännyttiga hyresrätterna ska minska till 40 procent. Det ska ske genom försäljning och förtätning, rivning av byggnader och omvandling till äldre- och ungdomsbostäder. Det ska också komma in nya funktioner, till exempel arbetsplatser, så att det inte blir bara boende i området. – MÅNGA AV OMRÅDENA är byggda i mycket stor skala, på ett sätt som man inte bygger i dag. De ligger ofta isolerat, det är ingen genomströmning. Man kommer inte naturligt till områdena. Bryts de stora områden upp i mindre kvarter kan det också påverka kriminaliteten, som kan bli högre om man inte känner att man utbildning har förtur till lediga bostäder. DE SOM HAR FÖRSÖRJNINGSSTÖD tillåts inte flytta in i de hårda gettoområdena. Den som begår brott inom området kan få hyreskontraktet uppsagt. Stine Klingenberg Madsen avslutar med att beskriva varför den danska staten vill motverka segregation. – Stora segregerade områden påverkar också resten av samhället. Blandade boendeformer ska bryta ner gettona. Det här är en mycket högt prioriterad plan som man kommer att hålla fast vid även efter valet eftersom hela Folketinget står bakom den. TEXT: ANN PATMALNIEKS 22 NORDENS TIDNING 1-20