Nordens Tidning 1
” Från vikingatiden finns det mycket som visar på
en gemensam nordlig kultur. na Ryssland och Tyskland där Norden kan synas ligga i kläm däremellan. Andra världskriget knäcker de gamla planerna på en nordisk solidaritet och Erlanders förslag till en nordisk försvarsunion blir till intet då Danmark och Norge söker sig till Atlantpakten. Nu följer emellertid en period av ett viktigt nordiskt institutionsbyggande med Nordiska rådet från 1952 och Nordiska ministerrådet från 1971. De bägge institutionerna skapades – ingalunda som alternativ men i relation till – större internationella initiativ; Nato på 1950-talet och EG:s utvidgning med Storbritannien, Irland och Danmark på 1970-talet – och efter misslyckandet med en nordisk ekonomisk union – Nordek. 30 NORDENS TIDNING 1-20 Den nordiska idén lyfts nu fram av ytterst olikartade grupperingar. Nazisternas efterföljare vill göra ett omtag från vikingatiden och är såtillvida framgångsrika som det tar flera decennier innan seriösa forskare på allvar törs ge sig in i studier av denna fascinerande nordiska epok från den yngre järnåldern. I det demokratiska moderna samhället läggs nu istället vikt vid vad som uppfattas som relativt unikt i en snabbt omvälvande global ekonomi. I Norden förenar man innovationskraft med social trygghet. Begreppet tillit hör också hemma här. Socialdemokrater betonar de fackliga förhandlingarnas roll för stabilitet och fördelningspolitik. Liberaler menar att den nordiska marknadsekonomin står stark på rättssamhällets grund. Att klä de egna prioriteringarna i nordisk dräkt har vi sålunda sett under lång tid. Men det finns skäl att hävda att den egna synen på Norden hos framförallt socialdemokrater, liberaler och de gröna nu överensstämmer ganska väl med hur omvärlden ser på oss, vilket givetvis stärker den egna trovärdigheten. Ibland idylliseras vi till och med – som i modern tysk syn på Norden. Strävan till regional integration hör också till EU:s ”modersmjölk”. En nygammal aspekt har tillkommit. Ryssland ses åter som ett hot och diskussionen om Östersjöregionen som en framtida gemensam ekonomisk marknad klingar nu av inför militära manövrer på bägge sidor och med ett förnyat engagemang från höger och mitten. Hur långt sträcker sig dagens Norden? Upplever de baltiska länderna sig som nordiska? Detta tog nog många engagerade nordister för givet när järnridån sjönk i havet. Men det är inte enkelt att bekräfta idag. Här finns givetvis den förre estniske presidenten Ilves berömda julteorem: Verkligt nordiska är bara de länder som har ”jul” i språket istället för ”Christmas” eller liknande. Då deltar Estland med joul medan Lettland och Litauen faller bort. Ilves teorem är nog inte enbart ett skämt: Estland ligger betydligt närmare de nordiska länderna också BILDER: WIKIPEDIA